Att aldrig mer få krama om.



Helt rätt, det är mycket man inte vill
berätta på en blogg. Så fint du gjorde
på graven, även om man tänker på dom man
mist jämt så blir det extra på allhelgona.
Kramar
AnnaMaria
Så vackert.
sv: Så himlans glad jag blir att du tycker det. Tack så väldans mycket kära du! ♥
Så vackert.
sv: Så himlans glad jag blir att du tycker det. Tack så väldans mycket kära du! ♥
Usch, det är alltid jobbigt när någon dör och man inser att man aldrig mer kommer kunna berätta något eller fråga personen om någonting mer. Men det får en verkligen att tänka om och försöka uppskatta det man har mer.
sv: Tack så mycket! :) Ja, det gör det lite roligare att hålla ordning :)
Tack! Ja, ska bli underbart med alla sovmorgnar! :)
Ja det måste nog vara det värsta, att aldrig mer krama om. Jag blir så berörd när jag läser detta fina du skrivit. Kramar Nilla
Så ont det gör och man vänjer sig aldrig riktigt. Dina skriver så fint och dina ord berör.
Varm kram!
Lotta