När man blir uppvaktad trots att man inte fyller år.

Hallå!
 
Jag ska erkänna att det tagit emot något att uppdatera här. Det känns så tråkigt att bara skriva om krämporna nuförtiden. Såklart är mitt liv så mycket mer än det, men ja just nu händer inte så mycket annat. 
 
I torsdags hände något roligt i alla fall! Jag fick ett blombud av sturelsen och jobbet! Blev så oerhört glad och tacksam. Så fint att få piggas upp med de vackraste av blommor. Tusen tack igen!
Kul kuriosa här är att jag sett så många bilder på just sådana här amaryllis som jag fick, och tänkt att såna måste jag köpa till första advent då jag inte fick tag på de förra julen. 
Det plingade till på mobilen även. Ett sms från Postnord. Vad nu då, jag har ju inte beställt något? Så var det mina vänner Ida, Stina och Lina som skickat ett paket. Ida hade dessutom knåpat ihop några fina tänkvärda rader som ju passade som handen i handsken till den lilla skålen jag fick med tre fåglar på. TACK!
 
Annars har det varit lugna dagar här. Sett filmer och serier, gjort frågesportsspel, letat musik och fått flera idéer till balettövningar till undervisningen. Samt fått börja träna lite utefter fysioterapeutens rekommenderande. Det går låångsamt och jag är slut. Och irriterad över att jag knappt orkar. Men jag är igång i alla fall!
 
Dags att återgå till det sista av Beck, det blir kortare formulerat ikväll.
Tjing!

Läkarbesök, förlängd sjukskrivning, att bli knäckt i ryggen och lite vintrigt på det.

 
 
Godkväll!
 
Känns så tråkigt och tjatigt att uppdatera om dessa krämpor som jag bråttas med (hej Agda 95!). Men å andra sidan, det är så mitt liv ser ut just nu. Ja, vad har hänt sedan sist då?
 
Jag har slutat med den starka morfinmedicinen, vilket faktiskt känns då jag har mycket mer ont i revbenen. 
Var tablettfri ett dygn och sedan fick jag världens abstinens. Fy, kände mig som en narkoman ju! Det pirrade i benen och armarna något fruktansvärt och jag låg vaken flera timmar:(
 
I måndags hade jag tid hos sjukgymnasten för första gången. Hon undersökte mig grundligare än vad någon av de tidigare läkarna gjort, vilket kändes bra. Men då jag inte fått någon diagnos så ville hon inte gå in och trigga igång revben och svanskota då jag inte vad vad det är ännu, vilket ju var klokt. Det jag fick med mig var att djupandas trots att det gör ont i revbenen, vilket jag visserligen vet hur man gör sedan förut.
Direkt efter mötet hos sjukgymnasten hade jag sedan tid hos läkaren. En ny. Den fjärde. Fick dra all information igen och suckade djupt inombords. Det gäller verkligen att komma ihåg att säga allt viktigt och tiden är ju begränsad. Blev lite irriterad dock då läkaren började prata om en massa annat som kanske inte riktigt hörde till det vi skulle prata om. Han tyckte i alla fall att jag var sne i ryggen och borde gå till någon som kan mobilisera bäckenet. Och fick sedan ett väldigt bra tips om en person! Läkaren förlängde även sjukskrivningen två veckor till 24/11 och jag fick andra tabletter som jag ska äta. Tabletterna har jag dock ätit för några veckor sedan och gav inget resultat, men ska nu ta högsta dosen. Kruxet är att jag inte tål tabletterna i vanlig ordning men får då äta dessa tillsammans med omeprazol som ger ett skydd för magen förhoppningsvis.
Väl på apoteket för att hämta ut tabletterna så hade han bara skrivit ut det ena paret... Jaha?
 
Idag onsdag fick jag tag på specialisten läkaren rekommenderade för att mobilisera bäckenet. Hon hade precis fått en avbokning och undrade om jag kunde komma kl 10. Perfekt! 
Kvinnan var fysioterapeut och hade läst ortopedi och hade alltså sin egen klinik. Trevlig, proffsig och kunnig. Kändes bra. Blev ordentligt undersökt, fick testa lite övningar, hon knäckte ryggen och förklarade hela tiden vad hon gjorde. Dessutom hade hon själv dansat som ung och jobbat med professionella dansare på operan i Oslo! Tack, här har vi någon som både är kunnig och FÖRSTÅR vad olika danser och tekniker innebär! 
Blev dock yr vilket ju är vanligt och såg alldeles suddigt och fick sitta ner ett tag, men sedan släppte det. Jag känner mig lite rörligare nu, om än jag har ont. Tänk om detta kan vara något? Jag ska tillbaka nästa torsdag.
Har även pratat med vårdcentralen idag då läkaren glömde skriva ut ena receptet, så nu ska det vara gjort!
Jag hade dock kvar tabletter sedan jag åt de för några veckor sedan så jag kunde iaf påbörja medicineringen igår. Idag är hela dagen då jag ätit full högsta dos och ja, magen är inte så glad nej. Haha så vi får se hur detta artar sig...
Gick även förbi jobbet och stannade några timmar i förmiddags. Kliniken ligger faktiskt bara ett stenkast därifrån. Kul att få socialisera och få uppdateringar även om jag var lite trött. Hoppade dock över manusmötet och åkte hem och sov 2 timmar på soffan. 
Mamma har även varit här och sovit över från måndagkväll till imorse. Tack för all hjälp!
Bilderna har ingenting med det ovan skrivna. Förutom att det idag var vintrigt vitt, soligt och så fint väder. Bäst att passa på att föreviga!
Grattis om ni orkade läsa kvällens novell, tackhej!

Frikort och klagande.

Hej och glad lördag!
 
Eller nja, glad och glad vet jag inte riktigt om den är just här. Fortfarande en fruktansvärd smärta trots starka värktabeletter. När ska det vända? 
Har mått illa och haft väldigt ont under veckan som ni kanske förstår. Igår fredag hade jag egentligen tänkt ta mig till jobbet för vårt manusmöte. Jag var vaken till 05 på morgonen p.g.a. det rackarns illamåendet och smärta, så jag behöver nog inte nämna vem som fick stanna hemma.
I torsdags pratade jag med läkaren som tyckte jag skulle ringa på måndagmorgon för att få en akuttid. Planen är då att se över medicinen samt att se hur vi kan gå vidare med detta. Samma eftermiddag ringde även sjukgymnasten, och jag har fått en tid på måndag kl 13. Hurra! Äntligen går det lite framåt i alla fall.
Och, jag vet inte om jag ska bli glad eller ledsen haha. Nu har jag uppnått gränsen för att få ett frikort inom sjukvården! Alltid något.
 
Mamma hämtade upp mig tidigare i veckan så att jag kunde gå på apoteket och handla mat. Precis innan jag ska kliva in i bilen efter ärendena så halkar jag till. Det var beckmörkt och knappt någon belysning och tydligen is på marken. Ramlade dock inte men kände hur det högg till i svanskotan. Så himla otur alltså. Det som precis blivit lite bättre och jag kunnat ta mig upp ur sängen utan att det är världens projekt. Eften den lilla halkturen (trots att jag inte ramlade!) är det tio reser värre och jag kommer knappt upp igen. Typiskt!
 
Ikväll har Anton fest med salsatema. Så roligt! Men dessvärre var jag tvungen att tacka nej av förklarliga skäl. Ni skulle se mig, det ser ut som om jag är 100 gamla år. Vill skrika av smärta för att det gör så ONT. 
Förlåt för det långa gnälliga inläggen, men detta är verkligen inte kul. Ska försöka bjuda på lite mer inspirerande bloggning nästa vecka!
Har snart sett klart hela 1:a säsongen av Skärgårdsdoktorn, sådan nostalgi ja. Och gjort olika frågesportsspel på internet. Blir ju tokig av att bara vara hemma och ligga ner. Måste få aktivera hjärnan när inte kroppen vill!
Ser ni förresten min nya kategori: Revbenen och svanskotan blev den döpt till kort och gott.
Haha, nu blir det film. Hoppas er lördag är roligare än min!
 

Min vita orkidé blommor äntligen!

Godkväll!
 
Är så rackarns trött. Somnade till på soffan vid 19-tiden, kämpade men kunde icket hålla mig vaken. Det är nog inte så konstigt med tanke på hur starka tabletterna är tröstade mamma mig med. Ja, så är det nog. En annan tar ju knappt en alvedon i vanliga fall...
Har fått sova bra två nätter nu, så skönt. Men natten till måndag alltså. Var vaken till klockan slog 05 ( ja ni läste rätt!) med världens illamående. Usch det var verkligen inget vidare! Vad gör man då liksom... Står ut.
 
Igår kom mamma och hämtade upp mig och vi åkte till Storheden. Vi var in på Claes Ohlson då mamma skulle ha några grejer därifrån. Och sedan åkte vi till Kvantum (då jag visserligen var lite yr) för att handla mat, och sedan hem. Det räcker tydligen för att jag ska bli helt slut.
 
Imorgonbitti tänkte jag ringa vårdcentralen för att rådfråga lite kring diverse remisser jag fått och medicinen. 
Får nog snart skapa en ny kategori här på bloggen haha. Frågan är väl vad jag ska döpa den till, när jag inte vet vad det är för fel ännu. Nog pratat om det, känner hur illamående kryper sig på passande nog.
 
Julsaker. Överallt. Sedan innan Halloween. Nej. Jag säger det förvånat ännu ett år; what?! Inte för mig.
 
Ikväll tänkte jag fokusera på blomman där ovan. Min vita orkidé blommar igen! Hurra och fyrverkerier. Jag har pysslat om den nogrannt vill jag lova. De är verkligen praktfulla, de där orkidéerna!
För några år sedan hade jag ett helt gäng, men nu har jag bara en tapper kvar. Rötterna spretar visserligen åt all håll och kanter, men blommar det gör den minsann. 
Ett hem utan blomster är inget hem för mig.

Ett himla illamående, ny medicin och de små sakerna i livet.

Hej!
 
Här blev det visst några dagars paus när jag äntligen fått in lite flyt i bloggningen. Det stavas trötthet och nya mediciner. Och inte var det sista oktober sist jag skrev som jag visst påstod. Oktober har ju 31 dagar, inte 30:)
Nåja, nu är det november sedan några dagar tillbaka, och det har både snöat och regnat. Får se när snön vill lägga sig för vinter.
 
Tillbaka till sjukdomsläget. Inte så kul läsning kanske, men är väl ungefär det jag har att uppdatera om dessa dagar.
Har varit till samma läkare sedan sist ytterligare en gång på vårdcentralen. Fått lämna flera olika prover såsom för sköldkörteln, sänka, socker o.s.v. Mitt hjärta slog fortfarande för snabbt så ett EKG togs samt en remiss är skickad till radiologen på sjukhuset. Jag ska få fästa elektroder som får sitta fast i 24 h som läser av mina värden. Känns skönt att läkaren tagit saken på allvar! 
Jag har även fått en ny medicin som innehåller kodein (läs morfin) som äntligen efter flera dagar börjar kicka in. Dock har jag ändå ont (hur är det möjligt?) trots så hög dos och mår så fruktansvärt illa och är yr. Äter då Postafen, en tablett för åksjuka, för att lindra illamåendet. Men mår ändå så himla illa.  
Så dagarna är inte särskilt innehållsrika. Försöker sova mycket (när jag inte är illamående) och försöker att inte kräkas ungefär. Sedan gör båda tabletterna att man blir dåsig, och ja, jag förstår varför man inte får köra bil.
Jag har även fått en remiss hos en sjukgymnast, -hoppas det blir snart!
Är sjukskriven i 2 veckor som sagt, fram till tisdag 14/11, sedan får vi se. Men som det känns nu... Är så TRÖTT som jag inte vet vad. Hoppas naturligtvis att det ska vända och bli bättre, vill ju komma tillbaka till jobbet! Men just nu är jag så slut så jag vet inte hur jag ska orka pigga på mig tills dess.
 
De små sakerna. Ja, det gäller att se dem i allt illamående. Som en vacker himmel fångad precis utanför där jag bor. Och som vita vackra rosor mamma kom med igår som pepp. Tack!
Mamma och jag har även pratat om en resa till Grekland nästa år. Bara hon och jag. Efter detta år hade det varit behövligt... Hoppas, hoppas vi får det att bli av.
Jag har även underhållt mig med att titta på svtplay; Pippi Långstrump och Skärgårdsdoktorn. Snacka om nostalgi! Fint så. 
 
 

Lite höstigare i soffan och smärta som går över och kommer tillbaka.

Hejsan!
 
Ja ser ni, här kommer ju bara inlägg efter inlägg. Ibland så:)
Höstlov var det här och sista oktober idag även. Det vita ligger kvar och bäddar in, så fint. 
För att tänka på något annat här så bytte jag ut några kuddfordral i soffan i vardagsrummet. Jo, jag tror nog de får stanna. Lite mörkare, lite höstigare. Bra så.
 
Börjar ju bli tjatigt nu, sjukdomsläget.
Fick sova en HEL natt utan smärta inatt! Kunde vända mig och ta mig upp från sängen utan ett endaste "aj". Tog ju en tablett igårkväll innan jag skulle sova, och nu verkade det som om det äntligen vände. Kändes ju som ett mirakel efter 4 veckor av smärta! Gick upp 7.30 och tassade runt i lägenheten, provade att böja mig ner. Inte ont alls. Hurra! Funderade, gick och la mig igen för att gå upp 8.30 och göra om samma procedur. Hurra då också.
Så jag tog beslutet att inte ringa vc. Det är kanske nu det vänder och medicinen börjar göra verkan? 
 
Försökte sova lite till då jag ändå var trött. Har insett att smärta 24/7 har tagit på krafterna, hm. Ringde mamma och berättade de bra nyheternan, la på och skulle sedan äta frukost. Pang! Där kom smärtan som ett brev på posten, och håller i sig fortfarande. Tog medicinen, men då den inte gett någon effekt efter 2 timmar började jag inse att den nog inte skulle göra det den här gången. Var bara tillfällig lycka. Så fick avboka frisörtiden, den jag väntade på i flera veckor, och ringde även för att ställa in min enda lektion den här veckan, för mina vuxna i behov av särskilt stöd. Typiskt.
 
Så ja, oavsett om jag är pigg som en lärka eller har ont och knappt kommer upp ur sängen så ringer jag vc igen imorgonbitti! Det verkar ju inte riktigt vilja gå över det här.
Jag är inte den som vanligvis brukar klaga, men detta går inte längre. Att sitta, ta sig upp och klä på sig är ett större projekt, blir alldeles svettig. Har ingen ork och måste sova mitt på dagen/eftermiddagen för att ta mig igenom resten av dagen. Drar mig för att åka och handla mat då jag har NOLL energi. 
Idag när jag skulle böja mig ner fick jag så ont att jag ramlade ihop på golvet och blev liggande. Och mobilen låg utom räckhåll på sängen. Detta är ju inte normalt! Tog mig i alla fall upp tillslut, men känner mig som 100år, och inte som den 31-åriga danslärare som jag är...
Nej, vårdcentralen imorgon. Och nu måste de göra en utredning!
 
 

Ännu mer sjukdomsuppdatering och blommande orkidé.

Hej!
 
Ja ni, vilken helg. Jag har haft så ont och känt mig alldeles orkeslös.
Trodde knappt jag skulle orka ta mig till Rebecka som tagit sin examen som distriksköterska. 25 minuter innan fikat skulle börja tvekade jag och var så velig. Mamma kom och hämtade upp mig då jag ändå skulle sova över hos henne och så åkte vi sedan hem till Simon och Rebecka trots allt. De hade ordnat det så fint! Och många blommor och paket hade hon fått. Välförtjänt!
Så vi stannade en stund, jag och mamma. Och de hade fått det om än finare än sist! Jag kände mig dock lätt yr och vimsig och inte som världens piggaste kompis. Orkade inte stanna så länge som de andra så jag och mamma åkte hem till henne. 
Och det var faktiskt skönt att få vara hos mamma. Att ha någon där. Kommer ju knappt upp ur sängen...
Provade den nya medicinen som jag inte egentligen tål. Gick bättre än väntat då jag inte behövde bo vid toaletten i alla fall, ursäkta informationen. Men jag vet inte om den gjorde någon skillnad. I en kvart kändes det bättre ungefär. Men sedan ungefär samma läge. Sovit som en kratta, känns som ett stort skämt att bara få sova ca 4-5 timmar per dygn och då upphackat. Usch. Idag har jag dock inte haft lika ont i revbenen, men däremot i svanskotan. Skulle träffat några vänner idag, men fick ställa in tyvärr.
 
Sedan ikväll är jag hemma hos mig igen. Imorgonbitti ska jag ringa vårdcentralen igen. Ja, det var ett fasligt flängande dit. Men vad gör man när smärtan pockar på och man knappt står ut? Hatten av till alla som lever med kronisk värk 24 timmar om dygnet!
Jag har frisörtid imorgon eftermiddag även, som jag längtat, men kommer förmodligen behöva avboka tiden.
Vill säga tack till min moster och mamma speciellt och även andra vänner som hört av sig och frågat hur jag mår!
 
Försöker se det positiva i det som finns, tror det är viktigt.
Det har snöat och vägen är täckt av vitt, vitt, vitt. Världen känns lite mjukare. 
Gläds åt min orkidé som äntligen fått knoppar! Hur var det nu... Blommor, livets liv? Japp. 
 
 

Hemmets skrud just nu och mer sjukuppdatering.

Hej!
 
Så har man varit hemma från jobbet en hel vecka då. Jag har kollat av mailen och tog ett jobbsamtal idag, men annars har det varit väldigt lugnt. Vilat och fokuserat på att bli frisk.
Trivs ju så bra här hemma, känns som om jag fått det ungefär så som jag vill ha det. Funderar fortfarande på om jag ska byta lite kulörer i vardagsrummet, d.v.s. byta kuddfodral och ev. gardiner. Men har inte kunnat bestämma mig haha. Angenäma problem. Jag tycker det är kul att byta färger efter årstiderna för att få lite förändring. Det behöver inte vara något stort eller dyrt, som sagt att bara byta kuddfodral gör så mycket.
Nåja, här ser ni lite detaljer och bilder från hemmets skrud.
 
Uppdatering om sjukdomstillståndet då.
Jag har ju som bekant så ont i revbenen framtill på min vänstra sidan. Samt även i svanskotan om jag inte nämnt det. Kan knappt sitta eller ta mig upp ur sängen. Känner mig som Agda 95 som vankar fram. Skämt å sido, behöver jag säga att "åhej å hå" ingår i mitt dagliga konverserande här?
Tabletterna har inte hjälpt alls och sedan i torsdags tycker jag att det har blivit värre. Usch, det känns som om jag blivit överkörd av en bil, alldeles mörbultad. Har så ont. Det känns som om ryggen ska gå sönder.
Ringde vårdcentralen igen och fick en tid hos en annan läkare igår. Blev undersökt och fick lämna blodprover. Hon skulle sedan prata med sina kollegor för att höra om jag kan få remiss till magnetkameraröntgen eller skiktröntgen. Läkaren skulle ringa mig imorse om hur det blir men hon ringde aldrig. Och jag har fortfarande ont... Så, så är läget nu. Fick i alla fall en ny medicin utskriven som jag tänkte prova imorgon, och hålla tummarna för att jag tål. Bävar för att magen ska balla ur totalt... Vi får se.
 
 
Samlar kraft inför morgondagen. Min sjuksköterskekompis Rebecka har vidarutbildat sig och är nu examinerad distriktssköterska. Hurra så bra du är!! Imorgon bjuder hon på fika och jag hoppas på att jag orkar gå.
 

Mer ljung och prydnadskål och sjukdomsläget.

Godkväll!
 
Här kommer ett inlägg mitt i veckan.
Jag fotade en del i helgen, och tänkte att jag skulle visa er de senaste inköpen till balkongen. Vit och rosa ljung och vit prydnadskål. Det är bara så fint tycker jag. Och höstigt. Tog även kort på min ena pelargon som står där ute och sällskapar och var så fin. Men så poff plötligt kom ju frosten. Nu ser den inte ut så. Rackarns, skulle tagit in den tidigare! 
En kvist med en annan pelargon hade ramlat av så den satte jag i en gammal loppisfyndad blommig kopp. 
Blommor alltså, livets liv helt enkelt.
 
Ja annars då. Är ju hemma från jobbet hela den här veckan p.g.a. revbenen. Var dock tvungen att åka in igår för ett möte som även tog en oväntad vändning. Vi hade manusmöte inför danssagan i maj. Men så tog vi beslut om att göra en annan saga än vi tänkt, då den första vi hade i åtanke inte kändes helt rätt. Kan skriva mer längre fram.
Äter medicin och vilar. Men trots att jag äter högsta dosen gör det ändå ont och jag känner ingen skillnad.
Så imorgonbitti blir det att ringa vårdcentralen igen. Jag har ju inte fått någon exakt diagnos, så en utredning är nog på sin plats när detta inte vill gå över, trots medicin och vila. 
Känns så konstigt att vara hemma och inte få undervisa. Sov dock som en kratta i natt då revbenen smärtade och jag inte kunde hitta en bra ställning att sova i. Har känt mig som en zoombie hela dagen. Så då kändes det i alla fall lite bättre att få vara hemma.
 
Jag har även tänkt på dig där uppe, och drömt om flera gånger nu. Jaha, nu börjar den igen. Perioden. Den som alltid kommer varje år. Bara att ta sig igenom. Precis lika jobbigt som tidigare. Som river upp och rör om i känsloregistret. Men det är så.
Starka minnen finns alltid kvar.

Sjukhus och röntgen och inställda lektioner.

Hej!
 
Vilken vecka det varit. Här kommer fortsättningen på de onda revbenen...
Började måndagsmorgonen med att ringa vårdcentralen, och fick en tid några timmar senare tack och lov. Träffade en läkare som undersökte revbenen och nämnde något om att det kanske kunde vara en blödning. Jag fick en remiss till röntgen och fick åka direkt till sjukhuset. Väl där möttes jag av en kollega som skulle utföra det hela.
Jag är ju inte vidare förtjust i sjukhus och vårdcentraler så detta lugnade mig faktiskt. Skönt!
Det posititva var att röntgenbilderna inte visade några sprickor som förra gången! Men då man endast kunde se bilder på skelettet så kunde man inte se om det var något fel på mjukdelarna. Jaha.
 
Jag har undervisat hela veckan, dock i så lugnt tempo som jag bara kunnat! Väldigt svårt, men har tvingat mig till att verkligen ta det försiktigt. 
I fredags var jag ledig. Handlade mat till jobbet som vi skulle ha under vår fortbildning och gick sedan på stan en sväng. Skulle leta present till en viss Rebecka som tar sin examen som distriktssköterska! Kände mig dock så konstig efter ett tag, lite yr och svårt att koncentrera mig och ont i revbenen så åkte hem ganska snabbt. 
Idag söndag har vi haft fortbildning i balett på jobbet för Emma Idén, kul! Hon höll en praktisk lektion följt av samtal efteråt. Jag var med såklart, men fick sedan så ont i revbenen att jag var tvungen att sitta ner resten av tiden. 
Ringde sjukvårdsupplysningen när jag kom hem på eftermiddagen som tyckte att jag borde sjukskriva mig en vecka. Och äta en starkare dos av pronaxen.
Efter VÄLDIGT många om och irriterande men. Nu har jag bestämt att jag är hemma till veckan! Känns så tråkigt och jobbigt då jag är så envis och plikttrogen. Men samtidigt nödvändigt om detta ska gå över någon gång. Vad det nu än är... Om det inte blir bättre inom en vecka så ska jag ta en ny kontakt med vårdcentralen och hoppas på att få bättre svar.
Tröstar mig med presenten jag fick av en elev i veckan (se sista bilden ovan). Alltså haha vad säger man?! Tack!:)
 
Till något annat. Här har det varit frost och minusgrader och blivit kallt. Men vackert är det fortfarande!
Nu är det verkligen babyboom överallt! Oj så många jag känner som är gravida. Nästa år blir många första- andra- och tredjebarnsföräldrar. Det ni. 
Nästa gång jag tittar in här så tänkte jag visa bilder på de blommor jag köpte senast till balkongen, och även inredningen här hemma. På återseende!
 
 
 

Ont i revbenen, drunkningsolycka och en utekväll.

Hej!
 
Vilken vecka detta varit.
I måndags precis innan min sista lektion för kvällen så såg jag hur det blinkade blått ljus utanför fönstret. Tänkte inte så mycket mer på det då det ofta är många uttryckningsfordon som åker förbi där. Så började min balettklass och jag tyckte det blinkade bara mer och mer blått ljus därute. Och kort därefter hörde vi ett märkbart ljud... Jag trodde först det var militären. Men en helikopter cirkulerade precis ovanför huset där jag jobbar.
Vi förstod att en större olycka måste ha skett och stod och vi spanade för att försöka se något. En speciell lektion blev det. Det visade sig vara en man som fallit i vattnet, och som senare hittades död, som de sökte. 
Fy så hemskt!
 
Annat utöver det vanliga. I två veckors tid har jag haft ont i revbenen på den vänstra sidan. Och smärtan har blivit värre för varje dag som gått. Då jag för några år sedan fick några sprickor i revbenen misstänker jag att det är samma jag fått. Vad är oddsen för det? Det gör ont att andas, när jag skrattar och hostar. Och efter att ha hållit i några dansklasser och ibland gått på en klass själv och tränat så gör det minst sagt ont ja. Ringde vårdcentralen i fredagsmorse. Fanns inga lediga tider såklart. Så ska ringa igen imorgonbitti då det inte gått över. Fortsättning följer...
Har även sedan igår haft så ont i svanskotan. Och känt att det stuckit till på högra sidan av revbenen. Alltså vad händer med min kropp...? Kalkbrist?
 
Helgen gick snabbt. Mitt i all städning och tvätt så ringde Lina i lördags och undrade om jag ville följa med till Storheden. Hade egentligen inte tid, men varför inte tänkte jag för att få in lite mer spontanitet i livet haha. Köpte lite mer ljung och prydnadskålBlomsterlandet. Glömde dock att fota.
På kvällen träffade Peter och David hemma hos sistnämnda för lite vin. Många skratt, sång och roligheter. Åkte sedan in till stan och gick till Cg:bar och O´learys där jag även sprang på Lina. 
Nu, titta klart på Beck!

Att hösta till balkongen och en del vänfunderingar.

Godkväll!
 
Hur snabbt kan veckorna gå egentligen? Tycker verkligen dagarna bara svischar iväg!
En helt vanlig vecka här, och nu börjar jag äntligen känna att det lugnar ner sig på jobbet när det kommer till det administrativa. Alla elever är insatta i sina grupper, mailen med diverse frågor har minskat och nästan alla fakturor är utskickade. Skönt!
Jag hade en väldigt härlig danslektion med mina vuxna i behov av särskilt stöd i onsdags. Sån energi, verkligen roligt.
Två danspass har jag också fått till, för egen del, jazzdans och jumps and turns. Bra där.
 
En lugn helg. Handlat mat och köpt blommor på Blomsterlandet i lördags. Nu var det dags för lite mer höstigt! Var även på stan som hastigast och tänkte boka frisörtid, men det var stängt. Behöver toppa håret, ska bli skönt att fräscha till det. Har dock funderat på att klippa kort(are). Men det skulle säkert inte gå med mitt tjocka svall haha. 
På kvällen åkte jag till mamma på middag. Plankstek och päronpaj stod på menyn. Gott. Och massa prat i vanlig ordning. 
Söndag, laga matlådor inför veckan och dammsugit. Och rensat på balkongen. Jag har slängt gamla sommarblommor och planterat ljungen och prydnadskålen jag köpte dagen innan. Men mina pelargoner står sig så fina än så de får såklart vara kvar. Blommor alltså!<3
 
Det har visserligen regnat en hel massa dagar här. Men ändå är oktober så fin tycker jag. Alla löv och färger. Med lite sol på det (när den visar sig) så är hösten som bäst.
Har varit sugen på att fixa om lite här hemma. Eller byta lite kulörer i vardagsrummet rättare sagt. Men har inte haft tid tidigare, och nu kan jag inte bestämma mig för vilka färger. Världsliga problem jamenvisst.
 
Min kompis som legat inne på sjukhuset en vecka har i torsdags fått åka hem. Nu hoppas vi på att allt blir bra!
Jag har även tänkt en hel del på det här med vänner och nära vänner. Hur vissa hakar upp sig på småsaker och måste anmärka och beklaga sig. Så onödigt tycker jag. Och tråkigt. Speciellt när en annan jobbat som ett djur och försökt allt man kan. Men det duger ändå inte. Nåja, jag ska inte beklaga mig jag också;) Ibland måste man bara släppa saker. Men ibland får det mig att tänka, och kanske särskilt efter flera händelser och kommentarer, vilka som är mina närmsta. 
 
Dags att återgå till Beck, bra avslut på söndagen som för övrigt blivit en av mina favoritdagar i veckan!
 
 
 
 
 
 

Några soliga höstdagar, träffa Lina och sjukhusbesök.

Hej!
 
Några dagar med sol har vi fått, och det måste man ju föreviga. Älska hösten med alla färgglada löv och soliga dagar! Dimma har det visserligen också varit, ett tjockt mjölktäcke så man knapp kunnat se många meter framför sig. Och nu har det visst blivit oktober. Snart har ju hela året gått! Undrar just om man skulle hinna åka till graven innan det blir alltför halt.
 
Jobbat på i vanlig ordning, med mina två olika jobb numer. Äntligen börjar det snart lugna ner sig på det administrativa. Så skönt! 
 
I fredags eftermiddag hade vi styrelsemöte och årsmöte på jobbet. Och så avslutade vi med sedvanlig middag. Den här gången på Café Metropol. Kul att prova något nytt, och inredningen var så fin! Tyvärr var min maträtt väldigt okryddad, även om pastan var krämig. Men finns ju salt och peppar vid sidan om:)
I lördagskväll fick jag äntligen Lina! Tillslut hittade vi ett datum då båda kunde:) Hade med en liten pepp-present från Ida, Stina och mig. Fick se nya lägenheten, så fin, och träffa katterna. Jag hade tagit en allergitablett innan, ja jag har ju sagt sagt gått och blivit allergisk mot katter. Gick mycket bättre den här gången! Kände fortfarande av lite allergi, men bara lite. Tack för det.
Efter vi varit hemma hos Lina begav vi oss till en kompis till henne, Ida, som hade fest. Kul att träffa lite nya människor! En del spel och lite vin, och sedan promenerade vi in till stan. Jag och Lina gick till Savoy lite otippat, har bara varit där ca 2 ggr. Kul kväll ändå allt som allt! Även om kanske vissa saker var... ja typiskt krogen. Enough said.
Träffade även min kusin Sara utanför Savoy som firade sin 30års dag, kul!
 
Annars har helgen varit lugn och kort och ena sidan. Städat och tvättat ni vet. Men också dramatisk.
Kom hem för någon timme sedan från sjukhuset. En kompis till mig som ligger inne sedan några dagar. Och jag tänker så på dig nu<3 Nu hoppas vi det snart vänder!
 

Startat nya jobbet och Peters födelsedagsmiddag.

Hej!
 
Så fort denna vecka och helg gått! Man hinner ju knappt med så är det måndag igen haha.
Jobbat på som vanligt. Och snart ser jag ljuset i tunneln och det börjar lätta med det administrativa. Idag hade vi kursstart för barndansen för de födda 2013, och på onsdag är ytterliggare en kursstart. Det har varit rekord i de som anmält sig. Hela 74 stycken! Jag ansvarar för dessa kurser men undervisar inte de. 
När alla kursstarter är gjorda och alla elever är insatta i grupper och fått sina fakturor, ja då kan man andas lite lättare igen:) 
 
I onsdags började jag mitt nya jobb. Det andra då. Gick jättebra! Över förväntan faktiskt. Så roligt och givande! Jag undervisar som sagt vuxna i behov av särskilt stöd i dans också. Hoppas att nästa vecka också går lika bra!
 
Helgen då. Var och tränade på fredagskvällen, Jumps and Turns. Kul! Bra klass. Gick även på en jazzklass i tisdags. Skönt att vara frisk nu.
Lördag och Peter och Miriam fyllde år! Peter bjöd på god mat hos sig och det blev en väldigt trevlig kväll fylld med skratt. Och en del uppdaterande då både Jimmie, Emil och Olle visst flyttat till Stockholm.
Åkte sedan in till stan för en kort vända på Roasters och sedan Cg: bar. Har saknat Cg: bar haha! Avslutade gjorde vi hemma hos Anton på liten efterfest, David, John, Peter, Anton, Henke, Ludvig och jag. Spelade spel och dansade. Bra kväll!
Söndag och Peter bjöd på lunch hemma hos sig. Oj så mycket mat som blev kvar efter gårdagen! Jag och Anton titttade förbi, pratade om gårdagen, åt mat och kollade serier. 
Resten av kvällen har jag fixat matlådor inför veckan, tvättat håret och kollar nu Beck.
Kul att äntligen få vara social igen. Tack helgen!

Vara hemma från jobbet, och nästan bli frisk, spontanitet och kyrkoval.

Fick så fina rosor av mamma i veckan!
 
Godkväll!
Jag har varit förkyld och hemma från jobbet några dagar denna vecka. Och fick dessvärre ställa in kursstarten för mina vuxna i behov av särskilt stöd. Tråkigt, men på onsdag är det istället dags! Spännande.
Då det är en hektisk jobbperiod har jag, trots att jag faktiskt var hemma och sjuk, kollat jobbmailen för att beta av och inte drunkna i för många frågor. Hade egentligen behövt att bara fått vara sjuk och vila, men nu blev det så här ändå. Nästa helg hoppas jag äntligen blir en jobbfri ledig helg!
Har även fått ringa efter rörmokare som kommit hit 2 gånger inom loppet av en vecka. Kan turen vända nu tack. 
 
Några dagar har jag faktiskt varit på plats på jobbet och kunnat arbeta. Förkylningen är nästan helt borta nu. 
I fredags hade jag möte för de lärare som ska starta upp barndans för barn födda 2013. Höll en praktisk lättare lektion och gick igenom pedagogiskt och metodiskt hur jag gått tillväga. Det får en verkligen att tänka till hur en disponerar sitt arbete och vilka tillvägagångssätt som man bör använda. Man lär sig ju en del genom åren:)
 
Jag har inte kunnat träna något denna vecka. Var sugen på att gå på Jumps and Turns i fredags, men kändes trots allt lika bra att vila. Plus att jag kom hem sent från jobbet, var trött och skulle inte hinna äta middag innan. När jag som bäst höll på att somna på soffan hörde Rebecka av sig spontant och frågade om att ses för sushi. Gjorde ett ryck att piggna till och så sågs vi. Spontant är himla trevligt! Middag i stan och uppdatera om det senaste en dryg timme. Ibland behöver det inte vara svårare än så.
 
Min morbror fyllde 80 i onsdags och jag skickade blombud. Han bjöd även på öppet hus med mat igår lördags, men tyvärr hann jag inte gå på det. Hade i alla fall förvarnat att det kunde bli svårt med tid för mig. Så synd.
Annars har jag städat, tvättat och planerat undervisning (men inte hunnit klart!) till onsdagens kursstart. Hade behövt få ihop 2 danser till. Får se om jag hinner i veckan, annars får jag vara påhittig. Är egentligen såå trött efter hårt jobb och förkylning. Det får helt enkelt ordna sig.
I lördagskväll bjöd mamma på middag hos sig. Så fint att ses. Vi skålade och firade lite, ordar mer om det sedan. Sist vi sågs var i princip helgen hon fyllde år, i slutet på juli.
Idag har jag röstat i kyrkovalet! Hade först nästan tänkt låta bli, då jag inte riktigt visste vad jag skulle rösta på. Men som Rebecka sa "det är viktigt att rösta så att vi får bort Sverigedemokraterna". Precis, just så! 
Nu, en kopp te och försöka hänga med i Johan Falk. Söndagkväll, exakt det jag behöver just nu.
 

RSS 2.0