Några dagar i mammas stuga.

 
I eftermiddags kom jag hem från några dagar i mammas stuga. Njuta av naturen och bara vara. Men lika skönt som det var att få vistas borta var det att få komma hem. För hemma är ju alltid hemma. Dock blir det inte så långvarigt på hemmaplan denna gång då jag redan på fredag tar flyget ner till Marcus. Men först en torsdag av fix och ärenden innan väskan packas om.
Tillbaka till mammas stuga. Måndag till onsdag, flera dagar att få andas friskluft och natur. Förra året kändes det faktiskt lite snopet då jag inte en endaste gång lyckades klämma in en sova-i-stugan-dag. Men nu så. Mamma fyllde år igår tisdag och bjöd på sedvanlig jordgubbstårta utomhus i stugan. Lite grått och några regnstänk på morgonen men sedan kom solen fram, jag visste väl det dagen till ära. Mammas syskon kom förbi, och så morfar såklart, 90år ung, med blommor plockade från den egna trädgården och ett rött band runt om, och några av mina kusiner. Och vi pratade, skrattade och åt gott. På kvällen när all disk var gjord öppnades det presenter, så som vi brukar göra, när det bara är jag och mamma. När alla har gått och lugnet infunnit sig och vi pustar ut i soffan och konstaterar att det varit en bra dag. Då är det presentöppning för mamma enligt vår tradition i stugan. 
 
Och jag har hälsat på morfar och samtalat, åkt förbi några av kusinerna och tittat på deras nya bygge och hur det tar fart, plockat smultron med mamma och fått trä upp på strå så där idylliskt och somrigt ni vet, löst korsord och läst en bok, varit rädd för spindlar i vanlig ordning, ätit jordgubbar med mjölk till frukost, plockat födelsedagsblommor och pratat länge, länge i lugn och ro med mamma tills ögonen nästan gått i kors och vi varit så trötta och sedan somnat till en sommarnatt som smygit in lite mörker, ett stilla hav och en tystnad som får en att stanna upp. 
På eftermiddagen innan bussen skulle avgå tog vi en sen lunch, en god laxsmörgås, och strosade sedan i gallerian en stund. Så länge sedan vi gick på stan jag och mamma slog det mig, flera år sedan sist. Mysigt att få gå tillsammans och bara titta. Men det blev visst mer än bara titta för jag hittade mig två (!) par skor. Va?! Jamenvisst jag som nästan aldrig köper skor för att det knappt är någon idé. Med en kronisk krånglande fot är det oftast ingen bra idé, bara några få märken som funkar. Men nu minsann hittade jag två par, varav det ena paret som jag tittat på så länge och tänkt köpa nere i Gränby sist men det var slut, och som jag nu fann här i Kalix på 50% rea. Jag velade som vanligt, speciellt då foten gjort sig till känna några dagar, men sen blev det hurra för såklart att jag skulle unna mig två par skor när jag äntligen hittade några. Bäst man passar på. Och sedan vinkade vi hejdå och jag hoppade på min buss och suckade lyckligt och tänkte att det här var några fina dagar. 
 
 

Varma sommardagar.

Puh alltså! Här sitter jag och pustar lite mellan varven. Svetten rinner ganska rikligt fastän balkongdörren står vidöppen och ytterdörren är lika öppen. Men nu börjar luften bli svalare, himlen är inte lika klar och jag har börjat tända små ljusslingor härinne.
Jag väntar på att den nionde (!) tvättmaskinen ska bli klar. Ja ni hörde rätt, här går visst tvättmaskinen varm idag trots en temperatur på sådär +30 grader. En himla massa lakan, handdukar, mattor och madrasser. Ja det var tydligen dags nu. Dammsugit har jag också, rensat avloppet för handfatet på toaletten och tagit hand om ett diskberg. Och lagat pasta carbonara för första gången med Marcus, som nu för övrigt sitter i bilen på väg ner till Gimo. 
 
Tänk att vi fick sådana varma sommardagar! Det trodde jag nog inte i juni då mina nerpackade sommarkläder i resväskan kändes allt annat än passande. Men nu steker det på som aldrig förr. Ännu en tur till stranden har vi hunnit med igår och ett till dopp. Ett härligt långt dopp som blev till badande till och med. Och en grillkväll direkt efter det och jag stannar upp och njuter och tänker att det här ska jag komma ihåg, den här värmen, de här sommardagarna med shorts och t-shirt och badkläder på tork och sand i hela lägenheten som knastrar när man går och jag blir irriterad hur den där sanden lyckas nästla sig in överallt i lägenheten. Och så tänker jag att äsch det går ju faktiskt att städa bort, även om jag förargas just då och där, och den här sommaren är bara nu. 
 
Då jag inte kan ladda över vissa bilder av någon anledning, från när vi var i mammas stuga bland annat, så bjuder jag på dessa. Några dagars matintag och en av två luftballonger vi plötsligt skådade häromkvällen. 
Njut av sommardagarna!
 

Somriga dagar från de senaste veckorna.

 
Hej på er!
 
Jag började egentligen det här inlägget igår men det gick visst inte att överföra några bilder, så nu håller jag tummarna för att det fungerar som det ska.
Först och främst vill jag säga grattis till T, min brors och hans frus näst äldsta barn som fyller år idag! Jag provade ringa men fick inget svar, så jag slår en signal imorgon igen. Och sedan vill jag säga grattis till min kusin S som födde tvillingar i lördags, jag tänker på er och hoppas allt får fortsätta väl. 
 
En bildskörd att skåda ovan. Bilder från de senaste veckornas äventyr med andra ord. Vad har vi gjort då måntro? Jo vi har avnjutit svenska jordgubbar med vaniljvisp, ett sommarmåste i allra högsta grad för mig. 
Två dopp i havet, ett i Lulsundet och ett på Storsand. Lite kallt först men sedan var det riktigt uppfriskande och skönt. På Lulsundet blev det ett kvällsdopp och vi låg länge på våra handdukar och njöt av solen innan mörka moln kom. Hann precis hem innan regnet och ett åskoväder bröt loss. Förra veckan strosade vi på marknaden och besökte hamnfestivalen här i stan, och i lördags blev det även Överkalix marknad, där jag aldrig varit förut. Lite godisremmar och sedan var jag nöjd. Hittade ett enkelt och gott recept på bröd som jag testade, här är receptet om någon vill pröva! Att börja dagen med att baka bröd och sedan äta färskt bröd med en kopp te till, det är alla tiders det. 
Födelsedagsfika för Ida och Stina en somrig och varm lördag och en fotbollskväll hemma med två busande hundar (utan bildbevis). Och enkla men ack så goda middagar med lax för att man inte orkar stå och laga mat i denna värme, och ändå har jag varit ganska flitig matlagerska trots tropikklimatet. 
Och jag njuter. Njuter av varma dagar med lätta kläder med balkongen på vid gavel och ljumma vindar och påminner mig själv om att komma ihåg dessa dagar när temeraturen visar på minus 30 grader och det är smällkalla januari. Tiden går ju så fort...
 
 

Fina dagar med en efterlängtad vän, Mari.

Hej på er!
 
Värmen fortsätter att leverera, och det där regnet som var utlovat här har det inte synts så mycket av.
Och även om det varit molnigt några dagar nu så har temperaturen varit varm och vindarna ljumna.
Härligt!
 
Tittat på Ernst ikväll och inspirerats av allt han skapar, så spännande att se hur huset formas.
Förra veckan, ja för prick en vecka sedan missade jag ju Ernst, vilket inte gjorde det minsta lilla, för då minsann var min fina vän Mari här. Alltså Mari. En av mina närmsta vänner sedan flera år nu, vi fann varann på direkten. Och fastän vi bor ett antal mil ifrån varandra och inte alls ses ofta och inte heller hörs av så ofta per telefon så är det alltid lika härligt att ses. Den där kravlösa vänskapen. Att ge och ta. Och bli fylld av energi.
Så på torsdagen hämtade hon och Lena upp mig och vi begav oss till stranden. Storsand, där det alltid är fullt med folk, barnfamiljer och unga, och där vattnet är långgrunt och man måste vada läänge för att få ta några simtag. Och fastän det alltid är en massa folk så finns det alltid någon liten plätt att sätta sin filt på för att lägga sig och sola.
Vi åt lunch, solade och pratade om än det ena än det andra. Om gamla minnen och vad som hänt sedan gymnasiet. Och jag mådde så bra där jag låg på min filt och njöt bland vänner på en strand med solsken.
Skjutsade sedan hem Lena och jag och Mari åkte för att inhandla middagen. Tapas fick det bli. Småplock att äta på balkongen denna varma dag. Och Marcus kom och åt med oss och vi satt ute och konstaterade att det här var inte så tokigt. När så Mari snällt nog skjutsat Marcus in till stan där han skulle träffa en vän, och kommit tillbaka öppnade vi rosévinet som fått vara på kylning. Skålade och satt och pratade länge, länge i köket. I det lilla trånga köket som jag försökt göra så mysigt jag kunnat för att trivas. Och det var så fint att få sitta ner och prata länge med en kär vän som alltid är efterlängtad. Mari är för övrigt den ena vän jag bott tillsammans med. Hon har bott hos mig när jag bodde i Stockholm och hon gjorde praktik, och jag har bott hos henne i Umeå en kort period. Och där satt vi in till sena natten och pratade minnen, framtid och drömmar tills ögonen gick i kors och det var dags att bädda upp sängen. Mari hann knappt avsluta meningen innan hon somnade på kudden och jag har nog aldrig mött någon som somnat så snabbt. Förlåt för avslöjandet, Mari! Morgonen därpå dukade jag upp för frukost av smått och gott (som visst inte hamnade på bild). Och det är så fint att få pyssla om en vän som man inte ser allt för ofta. Så åkte jag med henne in till stan innan hon brummade hem till Umeå igen och vi kramades hejdå.
Att få de dagarna ihop var verkligen guldvärt när man inte ses så ofta. För sist var för mer än ett år sedan, på Maris examensfest/födelsedagsfest i juni 2013. 
Tack för dessa dagar, hoppas vi ses snart igen fina vän!

En helg i mammas stuga.

Solen fortsätter att stråla från en blå himmel, vilka dagar vi får njuta av nu. Underbart!
Och som ni förstår blir det inte så mycket tid prioriterad framför datorn.
Men nu tänkte jag allt ta mig tid.
 
Det blev ingen kryssning i onsdags. Däremot har dagarna fyllts med annat såsom promenader, årets första dopp idag, kalas och att få umgås med vänner, men det visar jag vid annat tillfälle. För nu är det faktiskt dags att visa vad jag gjorde förra helgen, några dagar efter jag kommit hem från Gimo.
Åkte ju ut till mammas stuga till lugnet, lite såhär såg det ut.
Ljuvligt stavas det.
Åkte dit på lördagen och morfar kom så på middag på kvällen. Vi satt ute jag, mamma och morfar och vi fick höra den ena historien efter den andra. Väl inne i stugan löstes det korsord, som jag för övrigt visst tyckte var riktigt kul, åt bär med vaniljvisp, och pratade och skrattade i vanlig ordning. En härlig kväll.
Sov över med mamma i stugan, den fina charmiga. Och vaknade till en dag med sol och frukost utomhus. Tänk att jag missade detta förra året, det bara hanns inte med. Solade i solstolen, bläddra i tidningar och läste en bok. Löste korsord och letade smultron utan att hitta några. Tog en promenad och bara fick vara. Och avslutade med middag på altanen, mandelpotatis, gravad lax, grönsaker och gräddfil med gräslök. Så enkelt och så gott. Lite efterrätt som blev kvar från dagen innan avnjöts, och sedan tog jag bussen hem innan Marcus skulle komma.
Och det var den fina förra helgen.

Vännerträff och sommarvärme.

Lite blandade bilder från de senaste dagarna.
 
Tänk att vi lämnat juni redan och juli har tagit vid, veckorna verkligen flyger.
Jag lämnade lilla lägenheten och åkte till mammas stuga i helgen och njöt av tystnad, natur och god mat. Mer om detta en annan gång och bilder därtill.
 
I fredags fick jag så äntligen träffa Rebecka som fyllt år när jag varit borta. Vi möttes av en grå himmel och regn och hon kom och hämtade upp mig med den nya bilen de köpt. Med varsitt paraply i handen (som hon så förutseende hade packat med) intog vi lunch i staden innan hon började jobba.
Och det pratades om ditten och datten i vanlig ordning. Avhandlade livet helt enkelt. Alla dessa ord som aldrig tar slut och vi kan alltid prata hur länge som helst om hur mycket som helst.
Det är härligt det.
 
I söndagskväll kom så Marcus hit med bil, det stavas visst semester nu för honom. Och fastän jag har plugg att göra hela sommaren försöker jag också ställa om till semestermood för det är ju faktiskt juli nu. Dock satte vi oss på Roasters idag och jobbade vid varsin dator samtidigt som man kunde spana på folk. Ikväll blev det grillat på balkongen, gott. Och vilket väder vi har fått! Svettigt varmt värre, men skönt. Sommar! Så balkongdörren står på vid gavel och myggnät införskaffades igår. 
Vi hade lite ärenden igår och passade även på att svänga förbi stranden och doppa tårna i vattnet, det var kallt. Men så härlig sommarlovskänsla av sand, vatten och lekande barn.
Och nu när jag är inne på matbilder i vanlig ordning så var det ju någon som frågade mig om jag kunde lägga ut receptet på bananpannkakorna jag gjorde för någon vecka sedan. Och javisst kan jag det, här hittade jag det!
 
Nu väntar duschen efter en svettig promenad och sedan lägga sig i linnelakanet. För imorgon väntar visst kryssning hela dagen och vädret ska visst bli om än varmare. 
 
 

Hemma igen och rosens dag.

Så var jag hemma i norr igen, sedan i tisdagskväll.
Blå himmel och varmt i luften och några myggor surrade och trasslade i vanlig ordning in sig i mitt hår när jag satt och väntade på bussen hem från flygplatsen. Jag får alltid en speciell känsla i magen när jag varit borta en lite längre tid och ser liksom alla platser på ett nytt sätt. 
 
I onsdags öste regnet ner, fullkomligt vräkte ner och jag trotsade vädrets makter och promenerade till Blomsterlandet. Ja för det var visst rosens dag hade jag läst. Och det måste ju givetvis firas med en ros tänkte jag när jag slängde några blommor som hunnit stryka med sedan jag varit borta.
Väl i blomsteraffären gick jag länge, botaniserade, andades, tittade och kände och var alldeles lyrisk. Regnet smattrade frenetiskt mot växthusets tak medan jag lunkade runt, doftade och lyfte på blommorna och fick jord under naglarna. Det där dripp droppandet, det bekom mig inte. Att få vistas i blomsterriket gör att mina axlar sjunker ner och jag andas mjukare, blir mer medveten om här och nu.
Och hem kom jag sedan med en rosa ros och en kruka persilja som jag tänkte ha till en kommande tomatsoppa och var nöjd och glad.
Från gårdagens promenad hittade jag blåklockor, de första. Så ljuvliga och mina favoriter bland ängsblommor. 
Dessa blomster alltså som skänker så mycket glädje för alltid, alltid.

Veckan som var och helgen.

Den verkligen svischar förbi den där tiden. Så var det måndag igen och imorgonkväll flyger jag upp till norr igen.
Men först några ord om veckan som var och helgen.
 
En hel del jobbande framför datorn, eller skrivande på examensarbetet. Ja jag har ju redovisat arbetet och gjort min opponering som jag fick godkänt på, men har haft (som så många andra) en del småfix att justera.
Jag hade ju tänkt skriva om det hela egentligen men ska jag vara ärlig har det hela stört mig en smula.
En hel del strul redan från start egentligen, jag har fått olika direktiv och en massa annat som krånglat och dragit ut på tiden. Så jag har helt enkelt inte orkat när man är mitt i det hela. Men nu så, snart så. Lite kvar bara och snart väntar jag på godkännande och publicering. Kanske skriver jag mer om detta lite längre fram, kanske inte. 
 
Promenerat och varje gång, ja varenda en har jag kommit hem med en blombukttet. Jag kan liksom inte låta bli. De kallar på mig de där blomstren. Man får liksom passa på denna ljuva tid som bara är nu. Lagat lax i ugn med timjan och hemmagjorda potatisklyftor, och när man har den där extra tiden utan stress då är det roligt att laga mat.
Och så helgen då. Fredag och lagade bananpannkaka för första gången, har varit bra sugen på att testa länge nu. Tittade på Sommar med Ernst på tv4play. Äntligen, jag som längtat och undrat när programmet skulle sändas i år! Jag hade nästan gett upp för inte har jag sett reklam för Ernst en enda gång. Men tacka vet jag bloggarna jag läser för där minsann såg jag flera som tittat på programmet. Puh, sommaren är räddad för mig:) En middag ute i Östhammar blev det visst i lördags, gott på Sjökrogen med förrätt och varmrätt. Söndagen spenderades i Gränby med lite reashopping och pastamiddag när magen kurrade sedan. Väl hemma bakade jag en hallon och jordgubbspaj för jag hade nämligen ÄNTLIGEN fått tag på svenska jordgubbar, det första för i år. 
Så det var veckan som var och helgen och imorgonkväll flyger jag hem igen. 
 

En fikadate, och en lunchdate som slutade med en sminklektion.

 
Denna vecka har verkligen gått i ett nafs, jag förstår inte! Snabbaste veckan på jag vet inte när...
Idag har jag äntligen haft en ledig dag och pustat ut, tagit en promenad och njutit av lite, lite sol.
Skönt med helg och bara vara.
 
För några veckor sedan, när jag var uppe i norr sist så hann jag ju faktiskt träffa lite vänner.
Tyvärr blev det inte många bilder tagna, jag har glömt av mig på sistone och ibland har jag hellre velat umgås än att fixa med kameran för en bra bild.
Nåväl. En måndag för drygt två veckor sedan träffade jag upp Rebecka i stan. Vi styrde stegen direkt till Waynes för lite efterlängtat prat och fika. Avhandlade det senaste, delade tankar, förargades lite och pratade om att lägga energi på det som är värt att läggas på. En bra mix i vanlig ordning.
Och grattis igen min vän du som har födelsedag idag! Snart kommer jag upp och firar dig i efterhand.
 
Dagen därpå, på tisdag, mötte jag Lina och Ester för en lunch på det relativt nyöppnade stället Uni:k i stan. Uni:k finns ju även nära där jag bor och jag har bara positivt att säga om stället.
Snicksnackade om än det ena, än det andra samtidigt som vi intog lunchen i en härlig miljö. Tyvärr var Ester tvungen att gå sedan då jobbet kallade. Jag och Lina fortsatte dagen med en tur på stan och sedan hem till henne för en sminklektion. Ja, ni hörde rätt. Jag har aldrig varit mycket för smink, aldrig varit riktigt intresserad, eller kunnig för den delen. Men ibland kan det vara trevligt med lite färg på ögonlocken, och ett visst intresse har kommit på senare år även om jag är otålig. Så efter att vi båda fyndat lite ögonskuggor som var på rea begav vi oss hem till henne för att pröva. Lina som är så duktig, och dessutom utbildad makeupartist sminkade mig, och sedan guidade hon mig pedagogiskt och jag fick prova sminka henne. Lite klurigt och spännande och det blev visst inte så tokigt ändå.
Jag kommer nog inte byta bransch men däremot om andan faller på kanske pröva att fixa lite med fejjan framöver:) Ovan bild på mig och Lina tillsammans, och mig som hon sminkat. Så ovanligt att se sig själv på bild, jag är ju mest van att fota andra. Men nu har jag nog bjudit på mig själv tillräckligt för ett tag, att få se bloggerskan i bild såhär ofta kan man ju tro att hon bara vill fota sig själv:) Så är inte fallet. Nästa gången blir det blommor. I massor. Promise.
 
 
 

Midsommarhelgen 2014.

Så var det måndag och ny vecka och nya tag.
En produktiv sådan hoppas jag på och att få mycket gjort och äntligen kunna bocka av på listan.
Men först vill jag ju orda lite om helgen som nyss passerat, ja det var ju faktiskt självaste midsommarhelgen.
 
Fredag och midsommarafton, gråa moln men med lite solglimtar emelllanåt på förmiddagen.
De senaste åren har vi åkt till Forsmark och spanat in midsommarfirande men detta år stannade vi hemma.
En kort promenad och så kom det några regndroppar, sedan hem och grilla gott.
Fläskfilé och egengjord potatissallad, champinjoner och grönsallad. 
Och så efterrätt, en enkel kombonerad sak lite improviserat då jordgubbarna var helt alut på ica och jag var så besviken. Färska hallon och blåbär var mögliga och jag var förargad hur de kunde få stå där i kyldisken i affären.
Så det blev frysta hallon, som ju gick minst lika bra, kaksmulor och hallonkvarg i olika lager. 
Man tager vad man haver och gott blev det ju ändå. 
 
Midsommardagen och vi tog buss och tåg till Stockholm. Miljöombyte.
Låg i hotellets utomhuspool och kopplade av liksom flera av de andra hotellgästerna. 
Bastade, duschade och bytte sedan om för en tur ute på stan.
Gamla stan och tre rätters middag, på Michelangelo, där jag ätit med pappa en gång i tiden.
Det blev till och med en cappuccino, jag som inte druckit kaffe på ett år. 
Så god mat och fullsatt hela kvällen, ett gäng italienare som pratade högt och gestikulerade med händerna, och rödvitrutiga dukar på varje bord.
 
Söndag och hotellfrukost och packa sig tillbaka till Gimo igen.
En promenad på kvällen och givetvis en blombukett som växte för varje steg jag tog.
Det var den midsommarhelgen det, och det blev till och med några bilder på bloggerskan för en gång skull:)

Glad midsommar!

Tittar in såhär denna förmiddag till midsommarafton.
Jag var nästan pirrig när jag skulle lägga mig igårkväll, min bästa högtid.
Himlen är täckt av moln men en liten sol vill spricka igenom då och då.
Jordgubbarna på ica var slut igår så jag tänkte göra ett nytt försök idag, för en midsommar utan jordgubbar det går minsann inte för sig.
Jag önskar er den finaste av midsommar med blommor, sång och dans, jordgubbar och god mat ute i gröngräset någonstans. 
Glad midsommar till er!

Nu har det börjat, alla blommor att plocka vid dikesrenen.

Jag tittade just igenom mobilen och oj så mycket bilder jag glömt att jag tagit.
Så jag tänkte att vi skulle kika på några styckna.
 
Grått, mulet och lite regn här i Gimo. Visserligen igen skada skedd då jag mest jobbar framför datorn. Men ändå. Den där sommaren, vart tog du vägen? Och tänk att snart är det midsommar! På fredag närmare bestämt. Min bästa högtid och allt. Varför? Jo för att det är ljust ute, det finns massor av sommarblommor att plocka i dikesrenen, man kan fira med jordgubbar med gott samvete och sitta i gräset på en filt och äta sin medhavda picknick.
Dock är midsommarplanerna inte alls spikade i skrivande stund. Vi får se vart det lutar, eller snarare vart vädret lutar...
Tills dess visar jag bilder från söndagens promenad där jag i vanlig ordning inte kunde hålla mig från att plocka en blomma, nej två, nej tre, nej fyra... Ja det blev visst ett helt härligt fång. Nu har det börjat minsann. Alla blommar att plocka i dikesrenen, nedböjd vinkande till någon cyklist som undrar om man tappat något där nere i gräset. Jag kan aldirg plocka en allena, fastän jag bestämmer mig för en. Nej, blommor ska plockas många, buketten ska helst vara lite yvig och sättas i en genomskinlig vas väl hemma och inse att några blommor visst slokar redan för att jag dröjde så på promenaden.
Och så en tur till vattnet blev det förstås, bara stå och titta och förundras över det stora blå.
 
Efter några dagar av ont i foten och sovit dåligt och inte alls kunnat få ut på papper det jag behövt, nu lossnade det äntligen. Vilken befrielse, tack kära flow! Plötsligt vänder det eller hur är det?
Nu väntar några dagar av gediget skrivande, sedan tar vi midsommar, med eller utan regn.
 
 

Försenade födelsedagsbilder och inte min vecka.

Hej på er!
 
Så är jag i Gimo igen, sedan i onsdags.
I väntan på bussen i Uppsala såg jag glada studenter på flak och blev lite nostalgisk och drömde mig bort.
Tänk så åren går...
 
Idag har vi varit på marknad i Östhammar och strosat runt. Sol och blå himmel, men rackarns så det blåste. Vi har också hunnit förbi Marcus föräldrar, och ätit god somrig kycklingsallad och baguetter här hemma och en kvällspromenad har jag hunnit med och konstaterat att nu har syrenen blommat över här nere.
Nu hoppas jag vädret vänder för det har inte varit någon höjdare och jag har funderat om jag packat till fel årstid. 
Ovan bilder som jag inte hunnit visa ännu, från sist jag var nere då Marcus fyllde år, 31/5. Regn mot rutan och presentöppning. Och så födelsedagstårta hos hans föräldrar som jag dock aldrig förevigade. 
 
Inte min vecka denna vecka, inte alls. Min fot värker och vill inte alls samarbeta, men jag tröstar mig med att det var länge sedan jag känt såhär nu. Sovit dåligt. En del plugg i veckan som gått långsamt och irritation över sådant som krånglat. Men nu är det juni, sommarblommor vart än jag vänder blicken och vi har fina dagar att se fram emot. Och det är ju inte dumt alls, inte det minsta. 

Att känna efter och pusta ut efter en tuff vecka.

Nämen oj, det var inte alls meningen att det skulle dröja så med ett blogginlägg.
Jag har varit helt slut efter förra veckan då jag gick upp med examensarbetet plus att jag haft ont i min fot till och från drygt två veckor nu, jag kunde knappt sova inatt för att den värkte så. Nåja.
Examensarbetet och opponeringen ja, jag har tänkt orda lite om det men jag tror jag väntar lite till då jag behövt smälta allt först. Men rapportering kommer.
 
För lite drygt en vecka sedan kom jag ju hem igen, till ett fullständigt grönskande landskap. Så mycket som hänt på den korta tiden jag varit borta. Underbart. Det blir dock ingen långvarig sväng här uppe, imorgonbitti åker jag ner till Marcus i Gimo igen, ja det var ett evigt flängande. 
 
Ligger lite efter på uppdateringsfronten känner jag. Jag har ju hunnit göra en del trevligt också sedan jag sist skrev, som att träffa Rebecka för en måndagsfika, och ta lunch med Ester och Lina idag och få en sminklektion. Bildbevis kommer. För först tänkte jag börja med helgen, den som var.
 
En lugn -pusta ut efter den stenhårda veckan med examensarbete och opponering och magen som krånglat -helg. Välbehövlig. Och jag hann ju få smått tråkigt på kuppen när jag beordrat mig själv att bara ta det lugnt men hjärnan fortfarande var på högvarv. Så jag passade på att i godan ro laga mat och improvisera i egen takt, storstäda och njuta av ett rent hem och pioner som doftade gott, tog en långpromenad på 3 timmar i lördagens solsken, hittade violer som alltid påminner mig om mormor som inte längre finns med oss, letat reda på mina sommarklänningar, letat musik och komponerat dansstycken, köpt en och annan blomma och varit på graven i söndags.
Och det var så fint att få plantera min medhavda rosa miniros på graven till dig som skulle fyllt år i förra veckan. Få pyssla och göra fint. Och fastän det är självklart numer kommer det alltid att vara en konstig känsla av att besöka graven istället för att ha dig här i egen hög person och samtala, och jag gissar att det är väl så när döden kom allt för snabbt. 
En matsäck ute i det fria som mamma tagit med, björkarna stod så ståtliga och löven var alldeles gröna, solen sken och knappt ett moln på himlen och kyrkogråden kändes alldeles fridfull. Prata i bilen om än det ena och det andra. Grått och regnmoln väl hemma, tända ljusslingan, göra en kopp te, titta på gamla avsnittet på svt-play och känna efter och pusta ut efter en tuff vecka.  

Grattis till dig, vartän du än är.

Datum som dessa gör livet lite mer påtagligt. 
Hade du varit här nu hade vi firat din födelsedag med jordgubbstårta och sång, dukat med det fina vita porslinet och de små skedarna som du varsamt hade tagit fram ur sin ask. 
Kaffedoft, paket och nyplockade blommor av barnhänder. 
Så hade du suttit där i din stol och betraktat alla andra och fastän du inte sagt så mycket hade du glatt dig vid att alla var samlade. Och du hade muttrat något när kaffekoppen vällt och kaffet runnit ut på de förstora jeansen och sagt att det var ett riktigt rackel. Sedan hade du fällt någon kvick underfundig kommentar som bara du kunde göra och gett ett snett leende, som bara du kunde och alla skulle skattat med. Både skrattat hjärtligt för att det var dräpande roligt, och sedan skrattat för att du kunde ta ännu en situation med en klackspark och ibland är det det ända man kan göra i en sådan situation bland sjukdomar. 
Och jag hade berättat för dig om hur redovisningen av mitt examensarbete hade gått och vi hade skålat i saft med förtjockningsmedel och sugrör att nu var det gjort och glada barn hade sprungit i ett virrvarr bland presentpapper, grönska, katter och fotbollar, och frågat om det inte var badsäsong snart. 
 
Utan jordgubbstårta och saftkalas och utan en present med ännu en slips i så säger jag grattis på din dag fastän du inte är här hos mig och hoppas på att du har det bra vartän du än är i himlen. 

RSS 2.0