90-årskalas, examensarbete och blomsterfrossa.
Suddiga mobilbilder.
Igår var jag på efterlängtat firande, nämligen ett 90-årskalas, det ni.
Vi hade ju 200års kalas i somras då morfar och två av mammas bröder fyllde tillsammans 200år.
Men igår så var det datumet för morfars födelsedag, tänk att få fylla 90år.
Och ändå få vara övervägande pigg, det är helt otroligt.
Jag och mamma bilade upp och hjälptes åt tillsammans med andra släktingar att fixa i ordning.
Och sedan var det fika i gross och parti och dropp in hela dagen.
Samlade alla vacka blommor som morfar fick på bordet där ovan för att föreviga.
Denna morfar alltså, så älskad.
Med sådan humor och kvickhet, jag vet ingen som är så rolig som han.
Min idol.
Har så klarat av alla mina danslektioner för examensarbetet och intervjuer, hurra!
En del medicin behövdes då jag fortfarande inte är riktigt bra, men jag är glad att ha det gjort och att jag faktiskt klarade av att genomföra allting.
Och så äntligen kunde jag åka och jobba i torsdags och träffa mina elever på Dansmagasinet, så länge sedan.
Det börjar ju dra ihop sig till julavslutning nu...
Med knapp tid för att öva, men det ska nog ordna sig tillslut.
En promenad till Blomsterlandet i eftermiddags.
Gick där länge och väl, fram och tillbaka och funderade och kom sedan hem med massor av blommor.
Julpynt är ju inte min melodi men däremot blomster...
Tänk att det är första advent imorgon!
En sådär vecka med stress och för mycket att göra och magen krånglar fortfarande och inte kunde jag fika någonting på morfars kalas och äter fortfarande sådär.
Men nöjd över vad jag åstadkommit och glad över hur bra det ändå gått med examensarbetet som sagt.
Nästa gång får ni nog se alla härliga blommor och adventsljusstaken jag ska fixa med imorgon, längtar.
Äntligen lite flyt, eller?
Vintrig natur och lite chokladgott från helgen.
Nämen hoppsan det var inte meningen med en liten paus i bloggandet trots bristen på energi.
Jag har fått känna mig lite bättre i några dagar och tagit djupa andetag och hämtat kraft.
Efter få dagar och kort om tid har jag satsat allt jag orkat på examensarbetet.
Ska jag vara riktigt ärlig trodde jag inte att jag skulle få ihop det och framför allt inte att jag skulle
orka genomföra min danslektion och intervju.
Men där fick jag!
Den första dansundervisningen och intervjun gjordes idag och gick galant! Trots rackarns lite sömn
och en medicinkur för att orka stå på benen.
Och jag är så stolt och nöjd över mig själv att jag orkade och kan.
Fick mycket fin och positiv feedback så nu känner jag mig stärkt.
Imorgon onsdag och på torsdag ska jag göra resterande av danslektionerna och intervjuerna
till examensarbetet och sedan är det praktiska arbetet klart!
Det var så roligt att få undervisa igen så jag hoppas orken är med mig nu.
På torsdag ska jag äntligen åka och jobba på Dansmagasinet också efter att inte ha kunnat arbeta på 3 veckor.
Hurra äntligen, vågar jag säga så? Jag är fortfarande inte bra, men däremot bättre.
Nu blir det snart sängen, ska gå igenom dansen inför morgondagen och sedan varva ner.
En tidig dag imorgon och det är andra gången på den här veckan de stänger av vattnet, vad nu då.
Hoppas bara bussarna går imorgonbitti då det varit blixthalka här och bussarna ställdes in idag.
Det känns fint att få somna med en skön känsla i magen av att jag gjort något bra och kämpat.
Tack också till alla snälla lärare som ställer upp så jag kan genomföra detta trots att jag blev sjuk och allt fick bli i sista stund.
Den nya stjärnsjalen.
Hej!
Jag tittar in såhär på sena kvällskvisten.
Det där med att blogga nuförtiden har det blivit dåligt med, inte meningen alls ju.
Orken är dessvärre inte på topp.
Jag mår nu lite bättre men är långt ifrån bra.
Äntligen kan jag få i mig lite mat om än det går långtsamt.
Men jag är bra rackarns trött något så fruktansvärt.
I helgen var Marcus här, kom i fredags och åkte i söndags.
Lugna dagar, och t o m en halvtimmes promenad.
Åkte in till stan idag, hade tid hos banken och sedan några korta ärenden följt av mathandling.
Jösses så slut jag var, somnade en stund på sängen när jag kom hem.
Och hur gör jag med jobbet på torsdag? Och examensarbetet?
Tankarna snurrar flitigt må ni tro.
Igår orkade jag sitta nån timme med examensarbetet och imorgon skulle jag behöva gå till biblioteket.
Men idag har jag helst velat bädda ner mig under täcket.
Nåja, det kommer bättre dagar.
Min nya stjärnsjal där ovan jag köpte förra månaden! Jag har ju inte visat den förrän nu.
Den har används flitigt, så härlig.
Bildkvalitén var inte den bästa och mörkret kommer tidigt såhär års. Kanske jag får till en bättre bild sedan.
Glad är jag för den, den piggar upp!
Att ha ännu mera ont.
Dessa dagar alltså... Vilka dagar.
Sedan sist, vart ska jag börja tro.
Jag har aldrig varit så dålig som nu.
Åkte ju till jourcentralen i torsdags, fick ny medicin sm jag redan testat för tre år sedan och som inte fungerade då.
Funkade den nu? Nej. Överraskande? Nej.
Blev bara sämre och sämre i helgen så i söndags åkte jag in på akuten.
Väl där fick jag snabb och proffsig hjälp av duktiga människor!
Fick en ny medicin, som jag visserligen provat flera gånger och som endast fungerat vid ett tillfälle tidigare.
Kom hem helt slut och skakis, satt och skrev på en uppgift som skulle in till midnatt.
Men tillslut fick jag kasta in handduken och uppgiften blev aldrig inlämnad.
Ny vecka och fortsätter äta medicinen.
Jösses så dåligt jag mått. Och trött så jag vet inte vad, orkar mest ligga i sängen.
Fruktansvärd värk som jag aldrig någonsin haft, har varit vaken till 03.30 vissa nätter.
Tvingar i mig mat fast magen protesterar, små portioner lika stora som barnmatsburkar.
Blir det inte bättre snart så blir det sjukhuset igen...
Men idag känns det lite bättre, men är ofantligt trött.
Och mamma är så gullig och ringer och sms:ar ofta och frågar hur jag mår.
Andra veckan som jag ställer in jobbet, och examensarbetet finns ingen ork till, och det börjar bli riktigt bråttom nu...
Men först bli frisk, först ta hand om sig själv.
Det kunde inte kommit mer oläglet, men vad gör man?
Nu håller jag tummarna hårt för att det ska vända.
Att få skriva av sig lite smärta.
Vilka kontraster till bilder från inlägget nedan!
Härliga färggranna löv byttes mot vintrigt vitt på träden.
Jag har bytt stad igen, tog flyget hem sent i onsdagskväll.
Men det var med nöd och näppe...
Denna vecka, vilken vecka...
Magen vill inte alls, värre än värst, värre än någonsin.
Så ont så man skriker. Gråter.
Kramp tog ett stadigt grepp.
Tog mig i alla fall hem till vintrigare landskap, här har visst snön kommit ja.
Slitigt med vår rapport och tvingats sjukanmäla mig från dansundervisningen igår.
Tillslut gick det inte.
Jag har knappt kunnat äta på hela veckan.
Honungsvatten och proviva, det enda som fungerar.
Pratade med vårdcentralen idag och har sedan suttit ett x antal timmar på jourcentralen, jag som har sjukhusskräck.
Vilken lång väntan, jag höll på att svimma under tiden.
Fick tillslut komma in efter några timmar och efteråt kom besvikelsen.
Medicin utskriven som jag redan testat för tre år sedan och som inte funkade....
Och inte fick jag ta det där proverna heller, bråttom skulle allt gå.
Jag var alldeles skakis, nej usch såhär skulle det ju inte bli.
Hämta ut medicinen imorgon då apoteket hann stänga ikväll och djupa andetag mellan rapportskrivningen.
Tittade på filmen "Farsan" på tv nu ikväll, har sett den förut för länge sedan, och fick mig några härliga skratt.
Flera blommor knoppade visst av sedan jag var bortrest, men ljungen står sig och fick ny plats på köksbordet.
Det gäller att glädjas åt de små tingen och blommor gör mig alltid glad.
Att få njuta av några höstdagar till.
Här kommer lite bilder från de senaste dagarna här nere.
Vackert höstigt, jag njuter allt jag kan, men nu börjar löven även här falla till marken.
Min favoritårstid är ju hösten, så ni må tro att jag suger åt mig allt höstlikt bäst jag kan:)
Hundpromenader med Molly och plugg, ungefär så har det sett ut.
I lördags åkte vi till Uppsala, jag och Marcus, och intog middagen på Villa Romana.
Vi har ätit där förut några gånger fast på deras uteservering men nu blev det inomhus såklart med tända ljus.
Så mysigt.
Satte oss på en bar och promenerade sedan så jag fick skavsår, haha.
Bussarna gick visst sådär så de sista två timmarna satt vi mest och väntade ut tiden.
Men trevligt med lite miljöombyte och nu vet vi tills nästa gång.
Regnrusk här de flesta av dagarna, men desto fler ljus att tända inomhus.
Inte så tokigt ändå.
Men idag är en sådär dag då magen inte vill, har haft ont från morgon till kväll.
Knappt fått i mig något, nåja det ska väl ge sig snart.
Jag har dock tänkt på en händelse under min praktik som ligger och gnager. Tystnadsplikt och ingenting kan jag yppa, men jag tänker ta tag i den när jag kommer hem igen.
Är det därför jag har ont i magen tro?
Åt middag hos Marcus föräldrar igår och väl hemma hyrde vi film, den animerade Up.
Den kan jag verkligen rekommendera!
Så fin film.
