Vardagsrumsuppdateringar, rackarns smärta och en lättnadens nyhet.

Hej!
 
Här kommer som utlovat bilder på hemmet. Visserligen lite suddiga och tagna för någon vecka sedan, har hunnit byta ut det gröna kuddfodralet till ett grått haha. Men på ett ungefär i alla fall, så ser vardagsrummet ut nu.
Alltid roligt att plocka och byta ut lite saker och skapa stilleben tycker jag. 
Min mobilkamera strular och jag kan inte ta några bilder förutom att ta selfies! Ja, selfies som jag ju tar så ofta haha... Alltså vad är det med mig och tenik? Ska jag skratta eller gråta?
 
Hade en relativt bra förmiddag smärtmässigt idag. Åkte till fysioterapeuten, gick igenom hur läget varit sedan sist vi sågs (trött med en hel del smärta sen en vecka tillbaka). Provade lite nya övningar, kul med lite nytt. Men så mitt i en av övningarna ramlar jag bara ihop mot golvet. Provar igen. Samma sak händer. Och envis som jag är ett sista försök, men jaha. Det gick inte alls. Men blev helt chockad att kroppen reagerade som den gjorde, var inte alls beredd! Fick lite andra nya övningar i alla fall. 
Gick förbi jobbet i vanlig ordning, så kul att hälsa på! Pratade ikapp och bestämde att jag ska starta arbeta administrativt 7/2 på 25%. Skönt att ha ett mål i sikte! Fick även tag i min handläggare på Försäkringskassan och ska nu bara skicka in ytterligare en blankett. Kommer vara sjukskriven resten av tiden och kan av förklarliga skäl inte undervisa fortfarande. Det är vad det är. Men en start.
När jag kom hem efter lite korta ärenden på stan och mathandling fick jag så himla ont i bröstbenet dock. Kan inte beskriva. Har hållit i sig hela kvällen, och gör mig om än mer trött. Så jag hoppar över dagens övningar och försöker att inte ha dåligt samvete fastän det skaver. Rackarns. Inte bli besviken för det som du inte orkar. Inte klandra dig för att du knappt orkar bära en matkasse. Det kommer andra dagar.
 
En lättnadens nyhet dock! Jag har fått tid för en magnetkameraröntgen!! Kan inte beskriva hur skönt det känns. 21/2 är det dags. Fick dock ingen remiss till Norrlandskliniken för att göra en funktions-MR då de bedömde att en vanlig MR skulle ge samma resultat. Men, nu finns en plan med andra ord. Blev också uppringd av den läkare som gjort mest hittills, och som verkar både lyhörd och duktig. Han frågade hur jag mådde och tyckte att det var trevligare att föra en dialog med patienten istället för att bara skicka ut ett papper med information kring min MR. Tack! Det är precis sådana människor som ska vara läkare. 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0