elephantzoul

Hej!

 

Här blev det visst lite tyst en vecka. Ingen direkt inspiration och inget att skriva om är svaret.

Hjärtat har även slagit för snabbt och i orytm och jag har känt mig rätt slut.

I ärlighetens namn börjar jag bli trött på att skriva och prata om allt vad revben och svanskota heter.

Men med tanke på att det inte händer så värst mycket annat spännande just nu så haha...

 

I torsdags var jag hos fysioterapeuten som läst ortopedi. Jag fick övningar som jag ska göra dagligen, vilket är bra! Sedan vet jag faktiskt inte om hon förstod mig helt. 

Gick sedan för att hälsa på jobbet. Kom precis innan några av lärarna skulle ha möte, så roligt det var att få socialisera och träffa er! Oj vad man blir isolerad av att vara hemma alltså... 

I fredagsmorse ringde jag vårdcentralen och fick en tid på förmiddagen. Fick träffa en ny läkare. Ny, ja. Den 5:e i raden nu och dra samma information igen....

Han förlängde sjukskrivningen med 2 veckor, men upplyste om att jag troligtvis kan få problem med försäkringskassan då jag snart uppnått gränsen för vad man tydligen får vara sjukskriven? Låt mig tilläga: Jag skulle gladeligen arbeta om bara kroppen kunde. Och jag skulle gladeligen slippa att springa hos läkarna då jag har en viss sjukhusskräck... Så ja, vi får se hur det blir här då ja.

Läkaren tyckte även att jag skulle fortsätta äta den medicin jag äter nu men också gå tillbaka till att äta morfintabletterna som jag mår så illa av, för att få en så maximal smärtlindring som möjligt. Känner mig ytterst tveksam till det då jag mått SÅ dåligt av dessa. Samtidigt som han sa att tabletterna jag äter nu och egentligen inte tål kommer troligtvis göra mig sämre om någon vecka då magen snart inte kommer orka med det. Han undrade även om det kanske var dags att byta yrke. Ja ni, vad säger man... Bara att kriga vidare.

 

Imorgon tänkte jag kontakta en annan vårdcentral och se om jag kan få bättre hjälp. 

Så, så är läget just nu.

Igår tvättade jag för första gången på 5-6 veckor, välbehövligt. Det är som bekant en ganska lång sträcka att ta sig till tvättstugan, men det gick bra. När jag äntligen var klar och bara några meter från att vara hemma, vad händer? Jag halkar till på isen med grus på och ramlar. Gick bra ändå tyckte jag. Men idag har jag haft ont nästan hela dagen trots värktabletter. Typiskt. Förlåt för gnälligt inlägg ikväll! Livet just nu.

Nästa vecka blir i alla fall lite mer händelserik.