elephantzoul

SÅ ÄR JAG tillbaka.
Finns mycket att säga men ska försöka att begränsa mina ord.

Tisdag, och avresedag. Tågfärd och pluggade hela resan till Kiruna.
Framme vid efter kl 21 och i säng vid 23.

Onsdag, den långa dagen.
Väckaren ringde 04.45.
Köket på vandrarhemmet var stängt och frukosten uteblev.
Tur att Statoil var öppet.
Bilfärd och besöka olika skolor.
Åh, vilket fint bemötande vi fick speciellt på den första skolan.
De hade dukat upp frukost och frukt och var så glada och trevliga.
Föreställningar och workshop hela dagen.
Mör och trött vid dagens slut.
Avkopplande med en kopp te och tv-tittande på kvällskvisten.

Torsdag.
Även här en lång dag.
Bildfärd och besöka skolor för uppträdande och workshop.
Mötte barn från sameskolan och även barn som tillhör den laestadianska kulturen.
Träffade på en och annan ren.
Och en räv.
Eller som Emelie så fint spontant skrek i bilen: En Reeev!
Haha, vi skrattade åt det länge.
Lekte billekar för att fördriva tiden och skrattade gott.
Åkte över bron till Finland bara för att.
Kollade in scenen vi skulle uppträda på, på fredagen.
Och efter avslutade föreställningar fick vi så snällt nog åka till Jukkasjärvi.
Ishotellet närmare bestämt.

Oj.
Så många rum i detta hotell byggt av is. Men främst snö fick jag lära mig.
Alla rum hade ett namn och ett nummer.
Retrorummet med en cool retrobil, ett rum som var runt med bara runda former,
ett rumt som man blev yr i för det kändes som om det lutade och mycketr mer.
Längs en foajé fanns en vägg pydd med djurtema. Men hallå, vad då det passar oss!
Elefanterer, papegojor och andra djur i snö.
I snö!
Det fanns till och med en kyrka, där ett brudpar skulle vigas dagen till ära (!), och
en isbar med ett dansgolv.
De spelade till och med vår klasslåt bara så där spontant!
 
Avslutade kvällen med ett restaurangbesök och god thailänds mat.
Sedan hem till vandrarhemmet och sedan stod tentaplugg på schemat för mig.

Fredag, sista dagen.
Föreställning med 300personer i publiken tror jag det var.
Folk bakom scenen överallt, kläder överallt, hektiskt.
Ni ska veta vilken stress det är men sedan när man äntrar scenen byts det ut
mot adrenalinenergi.
Barnen uppträdde först med en föreställning om vintern och det norrländska klimatet.
Ripor och järvar. Rimfrostflickor. Samebarn.
Och hela baletten...
Avslutade gjorde vi med vår föreställning Djungeltrubbel.
Och workshop. Barnen var så glada och härliga.

Sedan begav vi oss till tåget för några timmars tågresa hem.
Somnade av trötthet.

Häftig resa när man ser tillbaka på det.
Roligaste var på näst sista föreställningen när solen som vi hade målat och
hängt upp på kulisserna ramlade ned bara några centimeter ifrån mig.
Jag bet mig i tungan av skratt, haha.

Dock längtade jag mest hem måste jag erkänna.
Jag trilskades med mitt berömda illamående och mådde inte alls så bra, kunde knappt äta.
Och det håller fortfarande i sig tyvärr.

Puh, ja vilken resa.
Sista etappen av resan blir i maj till Stockholm.
Men tills dess är jag rätt nöjd nu.
Skönt att vara hemma!