En tung och sorgsen dag.




Det var en tung torsdag, en fin men tung begravning.
Jag hade inte egentligen hunnit känna efter och tänka innan.
Allt sker i ett just nu.
Men det slog mig då i sekunden, att nu är du borta.
Det blev så verkligt, sorligt och jobbigt.

Tungt att andas, jag var inte beredd på det.
Och annat som rör upp, där jag varit förut.

Vackra psalmer, sånger och tal.
Underbara bilder, minnen och kramar.
Men många, många tårar.

Så kan det vara.

Och från begravning till bröllop...
Jag vill säga grattis till brudparet, för idag gifte sig Malin!
Tyvärr kunde jag inte vara där då jag jobbade och hade helgrep med alla mina dansgrupper.
Men en fantastisk dag önskar jag er.



Att hitta hem till ett annat hem.


En stjärna har slocknat,
hittat hem,
till ett annat hem
Tiden var gången
genom glädje och sorg
och det friska och sjuka
och tacksamheten som alltid fanns närvande.

Vi ska alla den vägen vandra,
och nu var det din tur.

Imorgon begravs min förebild och inspirationskälla.
En viol till en viola.
Sovgott mormor!


En människa fattas.



Jag skulle skriva om helgen, om den som var, och om dansshowen och allt vad det innebar.
Men det får vänta lite.
Något tråkigt har hänt.

En sista suck i havet
ett sista andetag
ett sista ögonblick passerat
ett sista hjärtslag.

Den sista kraft som var kvar
har nu blåst ut i det fria.


Min förebild har lämnat jordelivet.
Det känns tungt i bröstet nu.
Din tid var kommen, jag kände det på mig.
Jag hoppas du sover gott där du är.




Ibland slår det mig så hårt.


Tankar i en vardag mitt ibland.

Ibland slår det mig så hårt
hur en sjukdom kan bryta ner
en människa
Varför blir det så?
Den naiva bandomen vill tillbaka
Till det som var
tryggt och fint och nära
Hur kan vissa saker otäckt krya sig på
närma sig sakta och slå till
och döda?
Ibland är det bara så orättvist.

Himlen har fått en ny ängel.


Händerna har släppt taget
de stora blå har slocknat
du har gått in under stjärnorna
himlen har fått en ny ängel.



Tänk att tiden går så snabbt.
Ibland förstår jag inte fastän jag vet med knoppen.
Och det var så länge sedan jag såg dig när jag tänker på det såhär,
så länge sedan vi pratade, så länge sedan vi kramades.

Hur har du det? Vad gör du? Vad händer hos dig nu?
Vet du hur mitt liv ser ut ut?, vad jag gör?


Och det finns hur mycket som helst att skriva
men jag skriver inget mer för jag vet inte vad jag ska skriva.
Jag saknar dig.


Om döden.


Sista dagen av november.
Imorgon börjar årets sista månad och julkalendern.
Det går fort nu.

Sista praktikveckan och det rullar på.
Två veckor kvar av skolan och sedan jullov.
Regrusk och blåst idag och fortfarande varmt, nu är den lilla snön som fanns borta.
Igår fyllde morfar år och vi talades vid per telefon, det var fint.
Mörkt skrivet där nedan, som förvarning.
Men jag är vid gott mod kan tilläggas.

************

Jag har tänkt mycket på döden på sista tiden.
Av flera skäl.
För det första du, och det kommer alltid att vara du.
För det andra någons pappa, en bekants pappa, det skedde snabbt.
Sedan någon som jag inte vet lever eller är död.
Men troligtvis det sistnämnda.
Det har varit mycket konstigheter och din lägenhet är tom.
Släckt.
Jag mötte dig förra söndagen, du lät ovanligt pigg på rösten
och jag lade märke till det.
Men sedan tog det slut.
Du valde att göra slut på livet.
Och det är hemskt att veta att du kanske låg där och ingen visste
och vi tittade på tv.
Döden är en del av livet.
(Något som konstaterades senast idag där en annan persons
kamp tog slut).
Men ibland hade den inte behövt vara så påträngande...

Jag går förbi din dörr varje dag för vi bor så nära varandra.
Och jag kan inte låta bli att titta upp till ditt fönster och undra
hur det blev så.
Varför blev det så?




En blommas sista suck.


En blommas sista suck
solens sista strålar
havets sista brus
hjärtats sista plågan
Vinden är stilla
allting sover
klockan har stannat
livet är tyst.


Stiltje.


Bild från mammas födelsedag, i stugan juli 2011.

Alldeles kavlugnt, knappt en själ.
Frisk luft och glödande löv.
Inte en bris, inte en pust.
Stilla.

Lä i träden, lugnt i sinnet.
Tyst, tyst.
Elektriskt. Gyllene.
Nästan så man går sönder.

Halsduksinlindad, näsdropp.
Lungor som andas sakta.
Dimslöjor, höstljus.
Stillastående vackert.


2åringen.



Idag fyller världens bästa Molly 2 år. Hurra, hurra!
Fast man kan inte tro att hon är två höstar.
Så skrev jag förra året också, och det verkar hålla i sig.
Den där svansen är fortfarande rolig att jaga...
Nu ligger hon nöjd och belåten och knaprar på sitt ben hon fick ikväll.
Och även en hamburgetårta, lyxigt värre minsann.

Lite såhär har några dagar för Molly sett ut i hennes liv.









Grattis Mollypolly!


Ibland känns det så bra i hjärtat, som när man träffar en kär gammal vän man inte träffat på minst hundra år.





Sitter hemma i tvsoffan och pustar ut efter veckan.
Lugn kväll och härlig träningsvärk på sin plats.

Vår lärare i modern dans är verkligen bra, inspirerande, tydlig och pedagogisk.
Åh jag ska kämpa allt jag kan känner jag.
Även baletten är väldigt givande då vår balettlärare får oss att göra hopp efter
hopp trots trötthet och sista skoldagen för veckan.
Därav träningvärken, jajo.

Men ett utav veckans bästa är utan tvekan att jag och J e n n i f e r  har hunnit träffats.
Min fina, kära gamla bästis sen länge.
Åh det var så otroligt roligt att ses att du anar inte!
Sist vi träffades var mer än ett år sedan, så nu var det minsann dags.

Jag hade bakat en persikopaj och till det blev det en tekopp.
Pratade om ditten och datten och tiden flög alltför snabbt.

Ibland känns det så bra i hjärtat när man gjort något fint.
Att träffa någon man tycker om som man mår bra av och skrattar
och pratar gamla minnen, och minns och förvånas.
Och även om vi inte ses ofta så är du i mina tankar.
Jag beundrar dig och du är så bra rakt igenom.
Jag hoppas vi ses snart igen.



(Dyster)tankar.












Imorgon börjar skolan.
Jag längtar inte.
Faktiskt helt uppriktigt.
Är inte tillräckligt utvilad (när är man?)
Oro i kroppen.
Att inte klara av.
Stress.
Och måste nog till läkaren igen, om det inte blir bättre.
Vill inte göra en gastroskopi. Vill inte.

Känns tråkigt med dessa dystra tankar nu när nya terminen precis är här.
Men det blir nog bättre, i alla fall vissa saker, med riktig vardag och skola.

Annars då, utöver.
Promenadhelg den som var, och Bishop och Allstar på fredagkvällen.
Blev bjudna på middag av Marcus föräldrar, som nu åkt hem, i lördags.
Jag ska prova den goda grytan/gratängen så fort jag införskaffat en rejäl gryta!
Ärenden på stan på måndagen.
Lite basplagg och finsaker.
Smörstekta kantareller på rostat bröd på kvällskvisten, gott.

Vågar jag säga att hösten är här?
Den är nära vart fall.
Kyligare luft, gula och röda löv.
Sommarens sista bukett är (nog) plockad.
En höstbukett i den fria som symbol.
Och snart är min favoritmånad här, september.

Något fint.
Mina mårbackapelargoner, jag vårdar dem ömt.
Har nu fått knoppar och börjat spricka ut igen. Åh!
Lite planer för helgen redan.
Eventuellt ett IKEA-besök att vänta.
Ja!

Dysterinlägg, jag ber om ursäkt.
Sinnesstämningen är denna för tillfället.
Vill klara av. Ska klara av.
Kom igen, kom igen, kämpa! 

Jag är trött i själen.






Långa dagar.
Jag är trött i själen.
Trött.
Det känns som om jag aldrig får vila.

Många tankar vandrar.
Försöker hämta kraft
någonstans ifrån.

Orka, orka.
Vilja orka.

**********

Och imorgon har jag omtenta också.
Imorgonbitti.
Snälla tänk på mig.

För i mitt hjärta håller du min hand.




Ögonblick
ögonblickssekunder
fina stunder
i väntan på

Friheten
och luften var alldeles klar
en lättnadens suck
där det onda inte längre finns kvar

Tills det slog mig
där du vilar, vilar du
aldrig mer får jag vara med dig
aldrig mer

En slocknad stjärna
på en annan färd

Men inom mig
har jag allting kvar
och du är fri där du är
för i mitt hjärta håller du min hand för morgondagen

.Änglarum.









Några bortglömda bilder.

Idag är dagen jag tänker lite extra på dig,
de fina stunderna
och de sista sekunderna.

//

Snöglitter vilar på träden
vintersjön ligger tyst längs bryggan
frusna rosor lever vidare under snötäcket

I ett kallt rum
med alla andra
ett lugn

Från igår
till imorgon
finns ett slut dit allting bär

Vid din sänggavel
där läpparna rördes
men inget ljud kom ut

Om du blundar en stund
kanske du
inte vaknar igen

En sista suck
fick ditt hjärta
att slockna ut

Änglarum
vila i ditt änglarum
en trappa upp

Du är fri
att göra vad du vill
nu

Det är långt till dig
från där jag bor
sovgott tills jag finner
ett nytt bo.


Och jag håller alla mina tummar och tår för att det går bra för dig imorgon.











Från förra veckan.
Mat på Waldorf med Liv och Rebecka efter jobbet.
Trevligt och efterlängtat.

Lördag.
Kvällscappuccino på Roasters med Marcus, Ester, Gustav, Katta och Adam.
Och lite hemligt spionage på det haha!
Te och mackor hemma vid midnatt.
Bläddra i magasin, leta spännande recept och titta på inspirationsbilder.
En lugn kväll.

Söndag.
Eftermiddagssandwich med god sallad och halloumiost hos Rebecka.
En promenad i höstig luft.
Och en kopp te och en pratstund om livet inomhus.

Nu.
Höst i luften ja.
Här i alla fall.
Inte riktigt än va, har ju inte hunnit bada i år, och kommer förmodligen inte bli av heller.
Två veckors (i måndags) lov innan skolan börjar, men två uppgifter ska lämnas in innan skolan börjar.
Jag vill vara ledig längre!!

Ont i huvudet och illamående.
Slarv med sömn.
Trött.
Behöver vila.
Nu blir det andra tag.

Och till sist.
Till dig.

Trots en del motgångar.
Det ska gå bra imorgon, det ska gå bra det har jag bestämt.
Både under.
Och sedan efter, uppvaknandet.
Alla mina tankar och lycka till.

Imorgon ska en av mina närmsta vänner opereras
och jag hoppas det går bra.

Och jag hoppas du får komma hem snart.
En överraskning väntar dig sen på dörrhandtaget.




Det är fint att längta.

¨






I alla fall när man vet
att personen kommer tillbaka snart igen.

Jag saknar dig.

Överraskningspicknick, efterlängtade Hanna, hejdåmiddagar, graven och pannkaksfrukost.

Förutom plugg och träna har en del roligheter hunnits med.
Här kommer lite sen update på sin plats.
Tisdag 1/6

Firade Marcus en dag efter födelsedagen med en överraskningspicknick.

Pastasallad med skinka och grönsaker fick det bli.
Lilla Molly fick också följa med men hamnade inte med på bild.
Dock norpade hon fräckt åt sig maten. Brödet, pastasalladen, mitt vatten och efterrätten.
Lagomt söt Molly var hon då.

Nya kjolen och lila nagellack dagen till ära.

Rulltårta och jordgubbsefterrätt.

Och lite paketöppning på det haha.

Onsdag 2/6

Hanna var i staden! Hon, jag, och Lina tog en lunch på Dagobert.

Lina
var finfin i sin lugg.

Efter en salladslunch gjorde vi stan en sväng och spanande på fina klänningar.

När fötterna blev trötta köpte vi med oss jordgubbar och satte oss på Floras kulle.

Så fint att äntligen ses efter ett halvår.

Skratta, prata länge om gamla minnen och nya upptäckter.
En väldigt fin dag.

Torsdag 3/6

Rebecka
skulle åka till Göteborg och packa det sista, så torsdagskvällen
innehöll middag hos mig och ett litet hejdå.

Jag hade en liten present för att pigga upp.

Nudelwok med bacon smakade gott.
Långprat och många långa kramar. Och sen var det hejdå.
Hoppas du har det fint i Götet!

Fredag 4/6






Började förmiddagen med att åka och titta på blommor.
Åkte till två olika blomaffärer för att välja ut några att sätta på graven.
Födelsedagsdagen.

Bilade sedan iväg och bytte stad. Tog en rejäl smörgås och en nostalgi
hallonsoda till lunch.

Och en maffig äppelpaj till efterrätt, mums.

Gick på stan några timmar, letade klänningar men hittade bikini och ett linne istället.
Och sedan var det dags att åka till graven.

"Akta kottarna!" Jag skrattar åt uttrycket än idag. Det är ingen som förstår
förutom du och jag dock. Fint.


Färgsprakande och ljuvligt.
Och fastän det finns så många ord tar dem slut gång på gång.
//

Hem och tillbaka till staden.
Spontanmiddag på Uni:k med Marcus.
Sista kvällen, för sedan skulle även han åka till Göteborg. 

Har gått om varandra de senaste veckorna, men det blir så ibland.
Stackarn som hade tenta denna fredag och sedan följt av lördag.
Och jag skulle jobba sen.

Lördag 5/6


Tenta för Marcus ja på morgonen och jag åkte till jobbet.
Och när jag kom hem hade han åkt till Östhammar följt av Göteborg
på söndagen där han ska jobba.
Smörgåstårta på jobbet, gott! Lugn dag.
Köpte ännu en blomma till köksfönstret och sedan åkte jag hem

Blev ingen fest med Peter. Alldeles för trött, bara 4 timmars sömn natten innan.
Måla naglarna och ta det lugnt kväll. Lika skönt det.

Söndag 6/6


Började dagen med att göra amerikanska pannkakor.
Mums med banan och blåbär på.



Långpromenad. Trottoarregn. Plocka blommor längs vägen.
Och titta igenom bilderna som jag beställt.


För jag vill ge dig de vackraste blommorna.




För jag vill ge dig de finaste blommorna jag har
de frostade vackra i den bitande kylan
de nyknoppade sköra från körsbärsträdet¨
de spirande ljuva på sommarängen
de doftande underbara vid havets slut.

Jag hoppas du vaknar vid liljekonvaljerna varje morgon
och spelar på din fiol som du skulle bygga
men inte hann göra
 i detta liv.

Jag saknar dig.

Förra året jobbade jag. På hemvägen cyklade jag förbi huset med allt famlande därinne.
Och allt var stilla och vackert nu. Det glittrade paljetter på vattnet och jag förevigade
några ögonblicks bilder.

I år bilar jag ned till din sovplats.
Grattis på födelsedagen, hurra i himlen!

Breathe out So I could breathe you in.






Spring, spring, det är vår!















Känsla, nu; Låt det vara så här för alltid.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0