elephantzoul

 

Hej!

 

Oj, vet inte vart jag ska börja. Är trött och slut av vissa händelser som ägt rum denna vecka. Men börjar iaf att orda lite om helgen.

Det blev en lugn sådan. I lördags träffade jag upp Ester på stan efter hennes jobb. Vi gick och fikade på Trend Café (tror jag det heter?) och avhandlade det senaste i solskenet. Efter det gick vi förbi mitt jobb en snabbis och hon fick kolla in lokalerna då det var så länge sedan hon varit där. Sedan tog vi en halkig promenad på isvägen och vädret var så skönt. Så fint att ses!

 

Denna vecka då. Kommer inte gå in på detaljer men berättar lite. Igår och idag alltså, ja jösses.

Gårdagen innehöll en väldigt kaosartad lektion (min värsta någonsin), ett beslut, och ifrågasättande från föräldrar. Jag har gjort mitt allra yttersta men ändå kommer anklagelser, armar i kors, himlande med ögonen trots flertalet dialoger och möten om den specifika situationen. Ibland förvånas man över vissa föräldrars beteende.

Efter mina klasser tog sig en man in på vårt jobb som jag tror var drogpåverkad. Mina elever blev livrädda, grät och gick och gömde sig, och andra äldre elever upplevde händelsen väldigt obehaglig de med. Tvekade inte en sekund, på gott och ont kanske, och tog tag i situationen. Jag fick ut mannen som sedan kom tillbaka, men efter många om och men fick jag tillslut ut mannen igen. Tack även till dig som ringde polisen!

I omgångar gick jag sedan ut med mina elever för att lämna de till de väntande föräldrarna. Tyckte så synd om mina stackars elever! Men trots allt slutade det bra.

 

Och idag. Efterskalv från gårdagen kan man säga... Jag har mottagit ett låångt välformulerat mail fullt med kritik där avsändaren lustigt nog avslutar mailet med att skriva "Det här är ingen kritik". Märkligt kan tyckas, för enligt min mening är det precis vad det är. Även föreningen fick samma mail. Det har blivit flera samtal idag och möte med min chef. Jag har henne och hela ledningen bakom mig vilket känns så skönt naturligtvis. Och folk har tappat hakan av det som står. Min chef har svarat personen och imorgon ska jag också tillsammans med mina närmsta kollegor svara. Känns bra, men tungt. Att några vuxna föräldrar kan få en att må så dåligt trots att jag VET att jag gjort allt i min makt och lite till för att lösa den berörda situationen tillsammans med min chef. Oftast handlar det om den enskilda individen som inte är nöjd och även om okunskap, jag vet ju det. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst men väljer att inte göra det med respekt för alla inblanadade och mig själv, det känns oproffsigt. Men behövde skriva av mig för att kunna släppa och gå vidare. Tror inte allt är över ännu men tids nog så måste det ordna sig. Sov så dåligt inatt och har haft huvudvärk hela dagen idag så nu blir det alvedon och en varm dusch innan sängen och jobb imorgonbitti.

Om människor skulle ta sig tiden att tänka efter ett slag till tror jag världen skulle se annorlunda ut.