elephantzoul

Grannarna hade vild fest igår, själv låg jag och sov. Försökte. 
Ett bord gick sönder och soffan försökte det spika ihop dagen efter.
En annan kväll kastades det ut en tv genom balkongdörren. Se där, ja.
Killen: störde vi igår?
Jag: ja, det hördes ju....
Killen: förlåt, då ber jag så hemskt mycket om ursäkt!
Jag: jadå, ingen fara.
Killen: du skulle varit med!
Jag: ja haha, det tror jag det! Det lät som att ni hade kul i alla fall.
Killen (nu lite röd i ansiktet): jaha, ojdå... Ja haha, men det hade vi!

De är trevliga i alla fall. 

Mormor fyller 84år idag, hurra, hurra!
Buss på förmiddagen, fika på eftermiddagen.

I torsdags var en toppendag. Första hela bra dagen.
Idag är en annan dag.
En dålig dag.
Och jag saknar pappa extra mycket.

//
Och igårkväll när jag hade tråkigt kom jag på den bright:a idén att
"jag kan ju ringa pappa och höra vad han gör, det var ju länge sedan nu...."

Hejdade mej och kom på mej själv.
Just det, ja...
Just, det.
För hur tänkte jag där?
//

Men jag tröstar mej själv genom att citera mej själv, som jag själv sa till någon en gång;

"att sakna kan vara något bra också, något fint
som att längta......"

Om det nu är någon tröst.

Imorgon är en ny dag.
Imorgon blir en bättre dag.
Någon dag blir en bättre dag.