En konversation oss emellan.



Det var ljust fortfarande, klockan hade passerat förlängelängesedan.
Över järnvägen, förbi smörblommorna, gående i natten.

Jag sa något, pratade om någonting, du skrattade gång efter gång. Tillslut blev jag så nyfiken.

Jag frågade: Nämen, och vad skrattar du åt?

Du sa: Haha nä inget....

Jag: Okej....?

Du yttrade: Du. Du e cool du. Så himla häftig.

Jag svarade: Jaså, jaha. Se där ja.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0