Sårande ord.


Det är sårande. Efter alla hjälpinsatser som jag gjort för din skull, efter allt och alla men, när andra stått bredvid och tittat på, pekat, och undrat. Vet du att en del av våra vänner har tyckt synd om mej för att jag jämt ska behöva ta hand om dej. De säger; har du det alltid såhär? Jag tycker synd om dej.

Men jag vill inte lämna, jag vill inte dra. Jag ställer upp och hjälper.
Och det borde du tänkt på innan du vräkte ur dej det du sa.
Nästa gång kanske jag inte finns där, nästan gång kanske dina chanser är förbrukade.

Vi har redan pratat, vi har rett ut det. Men såhär i efterhand sjönk dina ord in och sårade.
Jag hade tänkt säga dej ett par sanningens ord, men valde, för din skull, att avstå. Jag ville inte sjunka till en låg nivå, det är onödigt. Och du, du som är äldre än mej, ja du borde kanske tänkt ett steg längre.
För nästa gång som sagt, ja nästa gång....
Jag har tänkt så många gånger, men jag har fortfarande fortsatt att ställa upp för dej.
Tyvärr börjar jag bli less på att det inte sker någon förändring.

Vem har funnits där mellan klockan 03-05 när du behövt prata?
Vem har tröstat, fått dej på andra tankar?
Vem har burit dej när du låg raklång på asfalten?

Ibland börjar jag fundera om det är värt det.
Självklart finns det bra sidor, vi har haft och har kul också.
Men det är inte rätt att du ska kalla mej dum i huvudet när jag för en gångs skull valde att göra något annat. Du valde faktiskt att gå, det var du som gick.
Tänk på alla de gånger då jag ställt upp. Tänk sedan på om jag inte hade gjort det. T ä n k .

Jag vill inte berätta konkret, jag vill inte lämna ute dej eller mej.
T o m att jag får dåligt samvete nu när jag skriver detta. Jag vill inte såra dej som du sårat mej.
Men jag måste få skriva av mej. Dina ord ekar i mitt huvud.
För varför ska du få uttrycka dej och inte jag.
Enough.
En chans till, jag hoppas du tar den.
Annars går nog vänskapens bäst före datum ut tyvärr.....

Kommentarer
Postat av: Ester

ang de har inlagget, sa kanner jag precis samma sak ang en sak som hande mig for nagra dagar sen! man blir sa frustrerad!

2008-08-27 @ 13:26:40
Postat av: Gabriella

Tråkigt att du oxå Ester verkar ha råkat ut för liknande. Det är svårt med vänskap och relationer minsann i mej!

2008-08-27 @ 22:02:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0